(ivara)
vara i
droppars ljusgnistran
sirliga fingrar
träds grenar
håller droppe
droppe följer gräsets strå
håller droppe i spets
droppe i
daggkåpeblad
himmelsmantlar klarnar
droppe uppfylls av
en stjärna är i droppe
vara i droppars ljusgnistran
så är stunderna av möten
vackra
livsbefruktande
*
jag frågar dig stilla
ser du droppen
alla droppar
silverklara
det är det de sägs vara
ändå är det så
de skiftar färger med omlivet
ser du droppen
hur den är i skugga
den är grå
grå är den
så sker det vackra
en månstråle finner droppen
en solstråle
ljusfingrar rör vid
i droppen är en stjärna, denna stjärna strålar öppnar droppskalet
så borde varje möte vara
så är varje sant möte
att vara i den upplevelsen
var gång vi möts är att vara i droppars ljusgnistran
alla möten sker i förtäljan
i förtäljande mening
till icke kvedo
kvede
vad är kvedo
vad är kvede
ja, här är det klagan
klagosång
klagosångens kvidandestämma
*
Det kunde vara
i höststormar satt hon vid elden
varm sjal
ultramarin bar hon om axlar
elden brann vackert
brinner vackert
bär skogen in i stugan
hon följer gnistornas levandeystra dans
ber dem dansa ut
friut
hon håller en kniv mellan tumme och pekfinger
mjukfjäderssilverblad
förtäljer bergsvandringar
klippsånger
havets smekande
händer
fotsteg i sanden
famnanom
unglivens glädjan
upptäckarljus
skaftet vilar
stadigt i
kupa
förtäljer hedmarker
skogsmarker
fjällmarker
djurens vandringar
manshantverkens smidessånger
kvinnosångernas
ljudandenynnande
äktaskapandes glädjan
upptäckarsvar
hon ser alla vandringar
vår sommar höst vinter
solvandringar
månvandringar
stjärnvandringar
frö
sådd
frö
spirande
det kunde vara ett äpple hon håller i handen
skalet ringlar ned
en veckad kjol runt
fötter
fylls av liv
flödar
strömmar
under fotvalv
flyt dina frivägar vackra
det är åren hon ser rinna
hon lägger kvidan i hjärtskål
följer gnistorna
ser
meningen
hennes hjärtvingar höljer dalen
*
jag frågar dig ser du öknar brinna
ser du skimrande hetta
ser du pyramiderna
ovan
är under
ser du
dimman hölja allt
ser du elden stiga in i hjärta
ser du
skålen
glasskålen
ser du
glaskroppen
ögats vackra baldakin
pupillen omgiven av
med ekrar
eko
ekot av stjärnvandringar
klingar
tystklingar
kristaller renar
lins
ögats vackra baldakin
en kupol
en halvcirkel
ser du cirkeln ovan
är under
ser du dimman
hölja
allt
stig in i pupillens öga
djupare
djupare
möt dig i aftonstunden
i gryningssången
klara
stämmor
dimman stiger
möt däri
glaskroppen
i vandringars ur synes glaskroppar
synes kroppar
av glas
av kristall
ser du ljusfingrar
röra vid
var gång du glömmer
hör du
klangen
skulle du höra dessa klanger alltid skulle ditt hjärta brista
så brister kristallglaset vid höga toner
då sand brinner blir den glas
kristallinjer
stjärnlinjer
dessa kroppar var och är klanger
klanger
av höga toner brista de
glaskroppsrum
det rumsliga är icke ett slutet rum
hur kan det vara slutet
med öppnade händer
tar jag emot din andning
låt oss sjunga tillsammans
det var en gång
det är
en dal så stilla så ljusfylld
strålande
strålvägar synes stundtals
sånger vilka ditt hjärta minns
minns i är
i dalen stiger berg
kristallberg
dessa är ljusreflektorer av klangsfärer
en mycket vacker kristallorgel
ser du ögat
pupillen
vänder du blicken in
i ett hål är det
mörkt
en stund tills du ser det mörker är
sitter du och blickar in i rökgången är den mörk
ja, det går att säga att pupillen är ett rökhål
ögat är så mycket mer
allt är så mycket
mer
runt hjärtat ligga tolv rosor
de korsar sina svärd
klingor
det var en gång
det är
en dal så stilla så ljusfylld
strålande
strålvägar synes stundtals
sånger vilka ditt hjärta minns
minns i är
i dalen stiger berg
kristallberg
dessa är ljusreflektorer av klangsfärer
människan talar mycket om strider
strid
strida
riddare var så mycket mer
stred de eller
vakade de
stilla
i begrundansljus
vad gör stjärnorna i planeter tolvs händer
ser du sanden brinna
altaret är ditt bröst
altaret är
ditt inre
är allt
genom pupillen silar ljus
tusende ljusvingar
dammkorn säges det
svävar
mjukt
ned
dimman skingras
ser du glasskålen
den har ett skaft
en fot
en rund skål
ett skaft
en rund fot
vad förtäljer dig detta
ovan
under
under
ovan
gralen är så mycket mer
kalk brinner
brinner blir släckt
du törstar i öknar
lyfter kalken och släcker din törst
så är skålen ditt huvud så är foten ditt hjärta
i hjärta finns två fötter
så är skålen
under
är grottan av liv
tolv rosor ligga runt
vakande
i hjärtats svar slår de ut sin rosensång
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar