visst kan jag skriva konstruktiv kritik
konstruktiv
konstruera
konstruktör
visst kan jag kommentera
kommentera
kommendör
kommandora
kommandona
kom an don
men varför
varför skriva konstruktiv kritik
varför kommentera din upplevelse
jag kan ge dig det jag upplever
utan vare sig
kriticism eller konstruism eller kommentarism
och
varför skall jag ej skriva det jag upplever
*
känslovågen stiger
var icke rädd
fall ej i anklagandeton
sök motiven i
din reaktion
upplev
djupsånger
stiga
tändande
*
det vilket sker ur ren kärlek – icke ur återgäldningskärlek,
skämmer ej bort,
klemar ej bort
det ger styrka, energi, ger hjärthänder vida
egentligen sviker de ej mig
jag sviker mig
då jag ej ser hjärthänderna
då jag ej ser ”min” hjärtgärning flöda
jag sviker mitt själv
genom att jag ej hör mitt hjärtas röst i denna situation
jag sviker mig själv genom att jag tror att de sviker mig
tror mig bli sviken eller åsidosatt
jag sviker mig genom att må dåligt av att uppleva avundsjuka;
ser samtidigt att det är fullt berättigat att uppleva detta,
så skiftar bilden och jag inser;
det är inte avundsjuka, det är ju egentligen mitt rop:
se er själva
avundsjuk
vi har lärts – inmatats - att detta är fel
är det så
nej, det är ej så då avundsjukan lyfter fram förklarandeljus och ej förblindar vilket den gör då den ses ur negativt perspektiv
jag sviker mig genom att må dåligt av att uppleva avundsjuka;
ser samtidigt att det är fullt berättigat att uppleva detta,
så skiftar bilden och jag inser;
det är inte avundsjuka, det är ju egentligen mitt rop:
se er själva
sträck fram edra händer
men var medveten om den eld ni sticker in dem i
ja, solen går i moln
den gör det
minns då solens uppstigande
se hur solen öppnar händerna
och visar sina handflator
kanske ej skrivna med de tecken du först såg
dessa ordbilder är viktiga ty de virvlar runt de flesta vedertagna bedömningar eller så kallade livssanningar
de visar tankens vilsna energier då hjärtat ej tillåts levandegöra rörelsen
livsrörelsen
skrev; var medveten om den eld du sticker in dina händer i och så är det. Men minns samtidigt vad elden är, elden är inte förgörande, egentligen är den bilden av att du håller livet i dina händer, livets hav, du särar fingrar och det vilket ej är ditt hemma, individhemma rinner ut, då vet du att du ej vattnar jorden med smärtregn ty allt vatten finner vägar till det stora havets famn, det stora havets famn är alltets hjärtvingar, där andas innebördsorden
elden bär hela livet i sina hjärtvingar
elden blir förtärande då du icke är härvarande
då är elden bilden av tanken
tanken vilken frågar dig; varför håller du ej din hand om mig
din hjärthand
sticker du handen abrupt in i ett bisamhälle eller ett getingbo
blir du varse om smärta
det gör ont
mycket ont
har du en sockerbit vit i din ficka
spotta på denna håll den över svarta hålet
punkten
insticket
så svinner smärtan sin kos
och livet ler
sockervitt
vitt socker gnistrar i himmelsljus
var medveten om vari du sticker din hand;
är du det så vet du honungens läkande verkan så vet du bigiftets helandeverkan
ja så är det
stormar virvlar upp
störande
störningar
i kärleks berättarljus
är du både döv och blind utslungas det ibland
ja hur ofta stannar jag inte inför så hårda utslungade så kallade sanningar
ser hur ordens innebörd stiger fram i mångaspekter
i mötet med sådana orkanvindar vilka icke jämnar ut, utan mer mejar ned fylls jag av smärtregn
ett sådant hjärtoförstånd
döv
blind
vad är att leva döv och blind
vad säger detta
vad är anorexia
vad är bulimi
döv – jag kan inte höra din stämma, din röst
blind – jag kan inte se dina ögon, din gestalt
anorektiker samt bulimi är ju till viss del ett mynt med två sidor – (mycket enkelt skrivet)- jag svälter mig
det finns mängder av så kallade ätstörningar, ännu en är hetsätning – övervikt
jag avser inte att stanna vid själens rop, den psykiska hälsan eller den fysiska hälsan, ändå är alla dessa budbärare, rop ur hela väsendet och därmed helheten.
faktum är att jag ser dessa vara vägvisare
de förtäljer oss viktiga djup
de förtäljer oss svältens bilder, frosseriets bilder. då jag skriver så avser jag ej näring, ja avser hela människan hela livet, alltet allt, allts allt.
upplever skulden och undrar varför så unga människor vandrar med dessa ok
bär de skuld till att de valde sina insteg
inte alls, denna skuld är en skuld vi skall se inte förstå med skallen
med hjärtat skall vi se
de förtäljer oss barnets nöd
hjärtats nöd
och så hörde jag berättas; det finns cirka tusen diagnosticerade fall av blind/döva.
då stiger bilden fram
kanske är det tusen diagnosticerade fall
men det är en bild av större dignitet
(det är kärlekens väg)
så måste det vara
rör vid mitt inre
rör vid mitt allt
upplev
mig
så viskar vinden i förtäljandeljus
rör vid allt med sensibla fingrar
var sensorer
lev våra vindsångers upptäckarljus
lyft oket av mina axlar
töm ämbaren fria
upplev markernas
vibrerande
livssånger
*
det är en bild av kärlekens händer
svara till den
det är av godo att det finns störningar
störningar av alla de slag
väckarljus
väckarsignaler
urtavlor med de vackraste visare
dessa urtavlor visar inte tid
dessa tavlor visar liv
störningar retar sinnet
sinnena till vakenliv
känn för en stund
låt så
känn stiga djupare
upplev
upplev
kärlekens väg
se allts skönhet
alltets allt
i regnbågscirkeln står vi
gives
livsbejakelse
vi är skatter
ensidigt är att se skatten endast fyllas
skatten strålar strömmar vidare
allt vidare
cirkel säger du
ja, allt är cirklar
cirklande rörelse
livets spiral
så lever dessa stjärntal
nummer
siffror
det sägs att det finns en skatt mitt under regnbågen
jag säger
vi är i dess mitt
av regnbågens färger
gives vi
gives
allt
färggestalt
livsuppenbarelse
det är av godo att det finns störningar
störningar av alla de slag
väckarljus
väckarsignaler
urtavlor med de vackraste visare
dessa urtavlor visar inte tid
dessa tavlor visar liv
se dessa störningar ej vara sjukdomar sjuk dom
se stigen kupa händer runt ropen och
upplev hjärtats röst
barnets röst
den rösten är
tidlös
tidslöst
upplöst
skönhet
en vacker fågel
vad är fågeln
är vinden fågel
är fågel vinden
vad är hus
öde hus
är husen öde
är öde öde
är öde gåva eller straff
det vi gör det till
öde - ömhet drömmer enande
allt är allts
allts är allt
var är jag på väg med dessa ord
orden leder
ett hus kan vara tempel kropp djur människa
i vacker boning sitta barnet
vid moderns bröst
fadern täljer med silverblad
ensam är inte ensam
ensam är då vi sluter vår hand järnhårt runt oss själva och ej tillåter liv
det är av godo att det finns störningar
störningar av alla de slag
väckarljus
väckarsignaler
urtavlor med de vackraste visare
dessa urtavlor visar inte tid
dessa tavlor visar liv
i denna människovärlden är vi ofta ensamma
och nej - jag ser inte ett gott i att ständigt vara ensam
lyft ordet ensamma ur och skriv ensamna
så vackert detta blev; en samna
lev med den bilden vad samna är
en samna
kanske du ej ser kanske du ej kan tala kanske du ej kan höra
hur livet än är så
är du
du är musiker
lyft det instrument du är närmast
kräv inte stora gester av dig
börja med små gester och låt dessa vidgas
ja
vi kan vara ensamma
ensam i ensam
ibland är vi i den ensamheten för att andas
inrese
i ditt inre är du
aldrig ensam
se ordet harmoni:
har månen i
tillåt silvret rena skölja det vilket gör ont
vi "måste" våga vara ensamma
med oss själva för att inte vara ensam i tvåsamhet
kan vi ej vara ensamma med oss själva blir vi ensamma i tvåsamhet
då är vi i bekräftelsebojan
bekräfta ditt själv
det är av godo att det finns störningar
störningar av alla de slag
väckarljus
väckarsignaler
urtavlor med de vackraste visare
dessa urtavlor visar inte tid
dessa tavlor visar liv
tick tack
luckan öppnas
i skogen sjunger göken
tanken irrar
springer spränger
drömmens skönhet
tanken
tänker sönder
kärlek är ej tanke
det är liv
kanske "måste" ni vara ensamma
en stund
för att se
se skönheten
en stund i människolivet är icke evighet
ty den stunden kan ej hålla fast
ej fångas
den är evig
och evig är
skönhet
barnen visar oss vad evig är
ett hus kan vara tempel kropp djur människa
i vacker boning sitta barnet
vid moderns bröst
fadern täljer med silverblad
ensam är inte ensam
ensam är då vi sluter vår hand järnhårt runt oss själva och ej tillåter liv
lyfter blicken
strömmar in i himlar
himlar är
duvblå
silver
silverblad
silverne blad
skriver
vita
invid rotstams
slingrande
ådror
sitta han
trädfingrar knäpper lutans strängar
luta dig härintill
mitt hjärta
gyllenguldsgula blad
släppes
bäddar marker
ömt ljuder hans stämma
älskade
himlar är
duvblå
silver
silverblad
diadem strålar runt din panna
cirkel av ljus
flätar guldblad in
ser droppe falla
ur himlars duvblå händer
droppe viker ut blad
blomma är
i markhänder
lutar sig ömt till hans bröst
himlars
duvblå silver
mjuka
sammetshänder
smeker ögons dröm
ur trädfingrar släppes gyllenguldsgula
blad
bäddar marker i
vidguldsmantel
däri är
de
i
härvarande
i den andningen
sker läkandets skönhet
löses sargvägen upp
*
människan förstår inte allt just därför att hon söker förstå med skallen inte med hjärtat
*
(störningande)
det är av godo att det finns störningar
störningar av alla de slag
väckarljus
väckarsignaler
urtavlor med de vackraste visare
dessa urtavlor visar inte tid
dessa tavlor visar liv
tick tack
luckan öppnas
i skogen sjunger göken
tanken irrar
springer spränger
drömmens skönhet
tanken
tänker sönder
skönheten
ändå älskar tanken skönheten
varför håller du ej dina händer runt mig i kärlek
en stund i människolivet är icke evighet
ty den stunden kan ej hålla fast
ej hållas fast
ej fångas
den är evig
och evig är
skönhet
barnen visar oss vad evig är
blicken
strömmar in i himlar
himlars
duvblå
silver
silverblad
silverne blad
skriver
vita
invid rotstams
slingrande
ådror
sitta han
trädfingrar knäpper lutans strängar
luta dig härintill
mitt hjärta
gyllenguldsgula blad
släppes
bäddar marker
ömt ljuder hans stämma
älskade
himlars
duvblå
silver
silverblad
diadem strålar runt din panna
cirkel av ljus
flätar guldblad in
blomma är
i markhänder
lutar sig ömt till hans bröst
himlars
duvblå silver
mjuka
sammetshänder
smeker ögons dröm
ur trädfingrar släppes gyllenguldsgula
blad
bäddar marker i
vidguldsmantel
däri är
de
i
härvarande
andas skimmerljusens helande
löser sargvägen upp
*
(tändande)
känslovågen stiger
var icke rädd
fall ej i anklagandeton
sök motiven i
din reaktion
upplev
djupsånger
stiga
tändande
(årtag)
i alle av vindanom
vandrar
stilla
stjärnhänder
flätar hennes vackra hår
ängsgräset gnistrar silver
i sten viskas dröm
av önskanshänder kastas
i himlahav
skimrande ringar
andas
vida
hennes ansiktsljus nynnar
ro
ro barnet mitt
år tag
ej
om
*
alla dessa kvävesmeningar
hörde sånger stiga upp ur svarttjärn
slog upp gardiner
vidgavlande
tratten
ymnighetshorn höll andan
framträdde
vevade
nålen lades till svartskivsvarven
vinylen log blänkande
så lyssnade vi med
tekoppsögons ljusdansblixtar
farmor älskade farmor
doft av lavendel
tindrande vänligögon lägger patiens
matar domherrar i kökets vrå
bjuder kolabönor å gelehallon
bjuder barnen silverte
apelsinen med sockerbit i
trattgrammofonen var ett under
veva
veva
positiv
du undervisade mig i
vänlighetsflodens vackerlopp
hörde sånger stiga upp ur svarttjärn
slog upp gardiner
vidgavlande
alla dessa kvävesmeningar
levde ej i din mun
du seglade vita segel
vida
*
(det 1)
det
detet
var så vackert
såg iskylan blomma
vände ansikte upp in
vitdun seglade
snöflinga
stjärna vitgnistrande
mötte
smälte
i hudskimrande insåg jag
detet
det
var så vackert
*
(Det 2)
det
detet
var så vackert
såg iskylan du är i
vände ansikte upp in
vitdun seglade
snöflinga
strimma
stjärna vitgnistrande
mötte
smälte
i hand
droppe regnbågsljus
skimrar
lyfte droppe in i vind
det var så vackert
såg
din iskyla blomma
(merupplevan)
natten tystade
seglen
penslar vilade stilla vid barm
stjärnseglare
strödde
oro
o rodnande omnejd
o du ljuva ro
vitspetsad nattskrud
stegviskande
svepande
höljesskrud
i dagen öppnade jag svarta luckan
slöt ögonen
om glöd
eldvärmande händer
rörde vid mina läppar
viskade
orden
öppnade ögonen svepte sjalen om axlar
i flätad korg
bar jag in
ved
till merupplevan
*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar