ofta har jag undrat över
eller i fenomenet att jag haft så svårt att lära mig utantill
poesi jag skrivit
viktigord jag skrivit
ord inför föredrag
jag har tänkt att det måste vara fel på mig för nog borde jag komma ihåg det jag skrivit
så ser jag mig laga mat till människor
de tycker om maten och frågar vilka kryddor
jag minns ej
så kan jag tolka detta till
eller det kan tolkas till att jag ej är närvarande
men dne tolkningen stämmer ej
ty helt närvarande är jag
men
de kryddor jag använde var för den människokonstellationen, så varför minnas
föredragen var komna ur en fråga från den människokonstellationen
orden, svaren, kryddorna gavs mig för eller i den stunden
poesin
är levande liv
orden kommer till mig
och hur skall jag minnas alla
grunden
urkällan är där
men de enskilda stroferna
önskar jag se nedtecknade
för att läsas
av medvarande
eller av mig
till medvarande
det är en befrielse att se detta idag
för det var idag det kom till mig
jag ser fåglar flyga ur min mun
de har sina bon i mitt bröst
jag ser blommor växa i min bröstträdgård
jag ser dem knoppas
de slår ej ut alla på en gång
de slår ut en och en
i mötet
jag är ett träd
jag är marken trädet växer i
jag är molnen
haven
himlen
elden
allt
är jag
och
intet
*
jag ser frosten och ser havens djup
frågar mig vad gnistrande är
vad det gnistrande är i det vita
i frostmarker
i frostmarker uppenbaras gnistrande
ljusstavar
ljusstavar skär rent
se ej knivar jag ber
ty detta skära är ljusstavar
närmare bestämt klangstavar
klangstavar vilka skär rent sotkanter
förr sotade de speglar för att djupet skulle stiga fram
gnistrande rent sägs det och så är det
rent ljus
det rena ljuset är svårt för ögat att möta stundtals
ansiktet dras samman
du kisar
eller sätter på dig solglasögon
sotade glas
ibland då jag burit solglasögon och kört bil har molnen verkligen skimrat i skira regnbågsfärger
har förundrats, samtidigt inser jag det sotade glasets verkan. till viss del en likartad företeelse med skygglappen. blicken fokuseras.
det sotade vilket skärs rent är mängden av massöverflödet av intryck, eller stimulantia vilket är störantia, nej - det ordet finns ej, det jag avser är mängden av störande retningar vilka ger koncentrationssvårigheter. det är märkligt att människan överhuvudtaget kan etablera koncentration.
tanken är en källa, verkligen en stor vid källa, skriver sot och med ens ser jag en askhink
skogar, träd stiger fram
flammande eldar
askhinkar
de tvagade kläder i aska
vad ser jag
jag ser en sörja med aska
hur skulle det vara att tvätta ansiktet i aska
måste vara näringsrikt
renande
ur eld
kommen
av skogar
det finns något vid namn pottaska, det användes till mycket, inte endast till rengöring även om de flesta områden det används till är renande. det användes även i egypten till eller i glastillvekrning, så vandrade vi åter till egypten. rengöring, till den åldrade kroppen är de skira björkbladsskotten renande eller ljussköljande, björkved användes mycket i tillverkningen av pottaskan
se björkar susa i vårlig vind
ansikten vända i öster
liven
vaknar
susa
de
så å ena sidan används sotade glas för att se djupen
å andra sidan används ljus för att skära rent sotkanter
låt osss återvända till ljusstaven
vad är en ljusstav
det är en stav av ljus
du fattar den varligt mellan tumme och pekfinger
lyfter den lätt
följ rörelsen
så faller rörelsen
faller sakta och möter en specifik punkt
tyngdkraftserodering
fatta ljusstaven varligt
mellan tumme och pekfinger
upplev
den
lyft den lätt
sakta
följ rörelsen
släpp ej rörelsen
du är i rörelsen
du ser ljusrörelsen
så faller rörelsen
dalar
faller
och möter en specifik punkt
en släckt droppe
klanger öppnas
stiger
ur
en ljusstav ansätter klanger
vi har talat om växande utanför
detta växande är även inom
därav kan fåglar flyga ur mun
ur ögon
därav vibrerar huden av fjärilar
detta är ej så komplicerat som människan tror då hon övergår
ingår i vissheten
du måste omvärdera ditt tänkande
omvärdera är att släppa
är att vara ljusstaven
det är att ha varit i förmaken och stiga in i kammarljusets skimrande röda kärlekseld
templen har förgårdar samt kammare/inre helgedom
förmaket är bönen
kammaren är
uppgåendet i
är
ur
urkällas
meningsgrund
till
förverkligandesteg
detta sker då du omvärderar ditt tänkande
*
(det var så underligt)
jag bar en ros
i min hand
såg rosen vissna
bladen falla
taggar var
vikta
in
jag vandrade
naknad
jag frös
ej
ändå
föll
snö
*
(kanske är det en väg)
en stämma
förtäljde mig
snö
ord om kaos uttalades
jag log med
snö
snöpilar
for
stjärnor
dun
skålar
dun är mjuka
ett dun lade sig invid tåstrand
fotstrand
så mycket längtade jag
till
jag steg i
dun smälte
vi strömmade vida
*
(ur oss)
i skuggvrå
är jag
lyfter ögonvingar
drömmer
ljus
marker
hud
gnistrade
nu
tusende
sjöar
droppar
ringar
stilla
lugn
lyfter ögonskål
sol stiger ur bädd
ljus stiger ur hennes hud
det är en stam jag följer
ljuset rullar ur rötter
träd ler
ljuset lindas runt stam
skuttar gladeligt i krona
ljusfåglar flyger ur
inser
så
så ger vi dagen ljus
ur
oss
*
så ofta lever jag med ordet rädd
undrar varför vi använder oss av rädd
rörelse är dröm danande
så blev rädd i djupperspektiv
skriver jag det igen
rör älskande dags dröm
i dagen sover människan
allt är säkert
tror hon
tror
människan
det är vackert med tro
vetandetro
ej pålagd tro
rädd
var det i ett djupare perspektiv
den egentliga rädd rädslan är att visa vår sårbarhet
den är
att knäppa upp varje revbensbåge
båge
bro
blotta hjärtat
det är barnet
barnet vet
att gränser är icke verklighet
stjärnor förtäljer oss detta
barnet vet att gränser är tillverkade
oftast hårt tillyxade
ej snidade
ej
ådrade
vuxenvärlden tror
sovtror
att gränser är säkra
de är ej säkra
så visar havet
så vackert sköljer ord in
fantasi
liv utan fantasi är en blockering
stål
betong
fantasi skapade allt
skapar alltid
vacker är fantasi
fantasi är gåvoregn
stjärnregn
du har nyckeln i ditt hjärta
var ej rädd i det mänskliga perspektivet
*
detta ord
tillåta
är ett vackert innebördsord
tillåta
tillåder
undrar varför vi tillsluter
nåväl det kan vara vacker jag sluter varligt min hand om för till
*
röster
rösten
röst
rör ömhet själen till
ja, rösten är ett vackert redskap
vi borde sänka volymen ofta
det gör vinterns famn
i ljusklarhet
*
sök se sorgen
se en vacker fågel, den lever i ditt hjärta, vingarna är dina armar
sorgens vingar, höljer, tröstar
nej inte tröstar med människoord
tysthängen, dessa är vingar
sorgens vingar håller smärtan i hand, förlöser det förvridna, smärtans vackra stiger fram
nej, vi kan ej hindra den vilken vill lämna
men den lämnande är ej borta
det existerar ej slut, början existerar
början
den vilken lämnade är dig nära, oss nära
ty vi är i dennes hjärta, denne är i våra hjärtan
behöver våra hjärtljus
det människan kallar död är drömportar
det är klart du skall tillåta dig sorg
men gläd dig med dennes glädje frid
tillåt denne uppleva den frid denne sökte
det är
det
alla
nära måste arbeta med
*
tyngdblock...
vet du
jag ser det vilket sker
stenar öppnas, flyr vi icke, stannar och ser tyngden, stenen. Då sker vackra ting, jag ser lotus ur bröst.
jag ser lotus ur bröst
ibland önskar vi stenblock förintande över oss
befrielseblock
detta stenblock, jag vet det upplever det
ändå vet jag, söker jag se det; stenblocket; tyngden
då ser jag det upplösas
jag ser en vacker lotus bli av stenblocket
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar