nu är du allt bra konstig
så sägs det kanske
konstig
är jag konstig
vad
är
konstig
jag ser en kon
inte kossan vilken betar i ängen
det är en geometrisk figur
så blir konstig
kon stig
en konisk stig
så visst är jag konstig
konstig
kon stig
konstnär
konst
när
näring till liv
konst
de sju konsterna sjufaldigas sju gånger sju gånger sju gånger sju
evig andning genomsyrar brödet
eldöga
andas
glöd
knåda
knåda deg
spatel snidad med långskaft
lägger bröd in i eldvingars glödvärme
doftande händer
ringlar
vida
leder steg in i stuga
kärleksögon möter hans hunger
konst är näring
näring är ritualer
ritualer består ej av mässor
av magi
ritual är
rytm
är vila
vaken vila
i den vilan tröttas du ej
i ritualvilan
det vill säga då den ej lagts över dig av andra
ritualen
är pendelns vackra sång
ensam
ja visst går det att vara ensam i människans värld
du kan omge dig med mängder av ansikten
men är de ansikten eller ansiktslösa
masker
är de det de ler in i dig
då du ej ser dem framför dig
ler de då
eller kastar de svärta över dig
ensam
javisst går det att vara ensam
i de leendeljus
är ensam
en sam
sam är samman
*
(hur)
hur kan jag framställa det vilket benämns osynligt
i nattvindar andas klanger
vindspel
klangspel
rör av metall
ihåliga
varför är dessa rör ihåliga
fråga dig detta
i kroppen finns rör
i allt finns rör
rörfingrar rör hänga klangsteg i skiva
skiva av träd
doftar
vad hänger dessa rör i
de hänger i snoddar
trådar
persienntrådar
snören
geometrisk skönhet
klangspel
vindspel
andas vindar
vind
vind
visa vägen
vägen är en våg
vågen
är en vagga
vaggande hand öppna dig
vindspel
klangspel
rörfingar hänga klangsteg i skiva
vindar
finner
hur kan du framställa
genom din fråga
var kan jag finna alla de ord vilka jag hör kallar
kallar djupt
i berg finnes gruva
schakt
chakragångar
vad är berg
är berget en hög av stenar
av block
kanske
kanske inte
varför vet stenen det vinden ej vet
vad är viktigt att veta
att du är du
att jag är jag
att vi är du
att vi är jag
att vi är vi
är ett
varför vet stenen det vinden ej vet
därför att
berg är en stjärn”formation”
en hög av ljusklanger
han rörde vid stenars bröst
lyssnade ödmjukt
ödmjukt in i
stenars stjärnhänder
visade väg
så stod han vid berget
såg först endast en mur av sten
lyfte blicken
lutade kroppen
såg toppen
röra vid molnhav
så rann blicken nedför berget
ringlande
slingrande
stannade så vid grottöppning
viskade in
är du
frirum
andrum
stör jag
stör jag ej
välkommen är du vilken rör vid stenars bröst
plirögon mötte hans insteg
vakande steg de in
du är han
i bergsväggar syntes kupade händer
bar facklor
skimrande målningar
stiger fram
ur väggar
en ström
en flod
av liv
församlade i bergets inregård sitta de i ring
runt sjöögas röst
yttrar ord
vid ringens sista
första
är väven vävd
sjööga slutes
så stiga de in i väggar
han lyssnar
till bergets droppstenar
följer tonsteg
allt längre in
allt
djupare
in
ned
jag hör hennes hjärta
väggar glimrande
skimrande
plirögon följer
vakar
med
här är orden du
gav din fråga till
fyll dina ögon
med medhavda
*
(vildland)
i kätting hänga gryta i spiselkrok
eldansare ljuder
ringdans
lindar kättingar runt bröst
varv efter varv
låser
asfalterar fingerblommor
hästskosöm
klär dörr
avkläder mig
då inte någon ser
mig
rötter växer genom golv
lyfter golv
krona genom tak
lyfter tak
virvlande trumpinnar
fötter
dansar vildlands livrörelse
glömma skall jag fingersådd
ordklyvens oslipade klinga
kättingar sträckas
brända mandlar sägs vara goda
gryta hänga i spiselkrok
tjärblomster
växa i
ängsreva
tak och golv fogar jag samman
tjärar snipa
lyss till
dunket
jag skall ej glömma
mig
ej mer
mina ögon smyckar jag med kanjal
mina läppar målar jag röda
kuttersmycke
ler i
vildlands
mötande
ljus
dansar fri
*
(sidenord)
kittelrök stiger ur kittelöga
sidensvansar flyger
lyfter
sidenord ur röda bär
*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar