ja
visst kan vi andas in det osynliga i det synliga
det synliga i det osynliga
varför stanna i in
i andas in
ty vi kan andas ut det osynliga i det synliga
det stannar dock inte i detta ty vi kan andas in det synliga i det osynliga
samt andas ut det synliga i det osynliga
detta är andens balansering
genast reser sig tanken upp på bakbenen
frustar gnäggar slår med hovar
ögon fladdrar ögonvitor
sammetsiris
röda rännilar
manen är svarta eldkvastar
vitlöddrande bäckar rinner segt
dras samman
vita anemoner slår ut
allt vildare slår tanken bakut
oresonlig reser sig tanken upp på bakbenen
frustar gnäggar slår med hovar
energiknippen vrider bänder
slår med hovar i harklande förvirring slår ned hovar i en dammande krater sägandes
hör du inte vad det är du säger ;
hur kan du andas ut det synliga i det osynliga
det synliga är ju där mitt framför näsan på dig
är ju där
där
ute
visst är det så
det är också så att täcket ligger i påslakanet till en god ombonad sömn
så vänder du påslakanet då är täcket utanför
eller ute
det så kallade osynliga står kvar i osynligt då du av olika anledningar kväver gömmer döljer det för världen
kanske är det osynliga det du lärts är förbjudet
katekesläxan
det du lärdes säga är förbjuden frukt till dig själv
ditt fantastiska är att ditt själv har vårdat dessa frukter till din mognads steg
du lärdes säga eller leva med den villfarelsen att detta är förbjuden frukt
din insikt, alltidinsikt virades det rep runt
inte bara rep
nejdå
i traditioner finns det bilder av hur ett liv lämnar sin kroppsboning och är så kallat död.
de medvarande eller sörjande lindar in kroppen i de filtar kroppen människan sov i
kanske lägger de in viktiga jordiska ägodelar
så lindar de rep runt
lägger kroppen på en dödsbår i ett dödsträd
begravningsträd
allt detta för att kroppen skall finna vägar bort
det är en vacker ceremoni och det människan benämner död är i detta fullt synliggjort
kroppen är där
i detta är det synliggjort hur det förbjudna lindas viras in
ofta av de omgivande
allt för att förhindra vissa steg de tycker är obehagliga
ja de kanske till och med känner rivalitet
de lindar in virar in
allt i förhoppningen att dessa frukter skall försvinna
så är det alltså ej
ditt själv värnar om dem vårdar dem
de är din källa till liv inom ditt hjärta
de bladen kan ej vissna
ja det är en god bild att se denna bild
hör samtidigt det dessa blad viskar
lägg min kropp i elden
giv mig fri
låt mig flyga
låt mig vandra i skogarna
låt mig vara havet
vinden elden
liv
vackra liv
det är den förbjudna frukten
repen kan du ej vira upp i en handvändning
de repen är mycket konstfärdigt ja snillrikt knutna
slit inte upp dem då blir känslan den att du spricker; spräcks
skal spricker sakta
allt för att kroppen skall orka växa in i sig själv
alltså
du lärdes säga: detta är förbjuden frukt
det är en slags människovandringstvätt att jämföra med hjärntvätt
du visste i alla årsvandringar att så ej är fallet
du när en längtan vilken så småningom blir de fingrar vilka läser knutarna
vilka löser knutarna
med exakthets lugn lyssnande till din puls
även då knutarna ej är lösta har du behov av att se dessa frukter
så sitter du i din vrå
ser dig om
kvickt tittar du på din skatt
den skatt vilken gör att du orkar vidare
du stiger ej in
ty det hinner du ej
dessutom kan du det förbjudna upptäckas
fråga dig ärligt
är det ej bättre att detta upptäcks
eller uppdagas
dagas
upp
visst är täcket i påslakanet
dunen är i täcket
kan dunen flyga
inte i täcket
de drömmer flygandet
det är så sant leva med
att de ytliga rötterna kan de skadas kan fråntagas
de djupa kan ej skadas fråntagas
nattvagas
dagtvagas
du har din livsväv
då ett skeende passerar, går dig så att säga förbi- du ser det ej – förmår ej svara
du har din livsväv
då ett skeende passerar helt obemärkt förbi innebär det ej att ”chansen” går dig förbi eller gått dig förbi på grund av att du ej var tillräckligt vaksam
det innebär ej att förändringen går dig förbi, förresten vad är det vilket säger dig att det verkligen var en positiv förändring, varför skulle den då passera, för att du ej bär vilja till positiva förändringar – vad är det för dumheter, dumspråk
du har din livsväv
då ett skeende passerar helt obemärkt förbi innebär det ej att ”chansen” gått dig förbi på grund av att du ej var tillräckligt vaksam
det innebär ej att förändringen gått dig förbi ty det är ej en förändring det är ett skeende en tråd i din livsväv
denna tråd brister ej tråden slakar en stund av den enkla anledningen att du ej orkade detta skeende nu, fler steg behövdes göras för att stegen ej skulle eller skall skava
nej tråden brister ej den tillhör eller är din livsväg, tråden slakar en stund
en stund av trötthet slakar den av den enkla
en - kla anledningen att du ej orkade detta skeende nu – orkade detta så kallade genombrott eller tröskelöverstigande
varför tror människan att hon alltid måste vara en spänd fjäder
nåväl det kan väl skänka ett gott skratt att se en spiralfjäder hoppa
i mänskliga sammanhang gör det oftast on – i mänskligvaras steg
att i lek hoppa med en spiralfjäder eller släppa en sådan fri kan skänka många skrattljus
det lever bilder givna i allt
tag icke endast till er de bilder ni behagar
för att få ert vill fram eller stänga det ni tror är arbetsamt
eller helt enkelt för att ni tror er måsta
ni tror att det är ett måste att vara på spänn i spänd vaksamhet
hur många vackra stunder tror ni då passerar
örnen vakar ej konstant
örnen svävar
vakande
med
marken
markerna
i en tämligen ”begränsad” cirkel
en slags pupill
så återvänder örnen till sin boplats
denna är ofta högt belägen
örnen blickar ut
möter myllret samt ser det vilket är pupillen
cirkeln
även i detta andas balans
sova vaka
vaka sova
egentligen signera sitt liv
sitt livsdokument
örnen vakar ej konstant
möjligtvis konstaterande
även i detta andas balans
nej transcendenten skeendet går dig ej förbi
det är en tråd
en tråd i din ljusväv
vad vore det för väl om du skulle vara på helspänn i varje stund
i helspännt tillstånd
en spänd båge
då
om någonsin slakar tråden
det är fullt tillräckligt med denna andningsrytm vars mantra är;
allt är väl
jag är i allt är väl
allt är väl i jag är
*
(hoppet)
moder en fågel snuddade vid min hand idag
fågeln bar ett korn i näbben
säg mig
vad var det för korn
det var hoppet du trodde dig ha mist
en pärla utan dess like
moder säg mig
är
hoppet så litet
du har sökt kväsa dess låga
hoppet växer i ditt hjärtas ljus
det kan du ej förhindra
en vacker dag öppnar du grinden vilken aldrig var
den grinden går ej att regla
*
(Bladgulds silver)
guldblad lades över mina läppar
rosenblad över mina ögon
intet ser jag
min hand lägges i hand
upplev
handens ådror
fåror
ljus
varm djupgest
dra dig
icke undan
i tempellunden andas guldblad
rosenblad stiger cirkel
daggens silverne
skingrar hans ögons vingstäckta
vilket är
ditt
svar
*
(myller)
det myllrar alltför mycket
gångar överallt
marken är
gungflyende
huset en vajande vind
hör upp
det är nog
så sade hon flög upp på bergets topp
blickade ut med skarp blick
bröstet svällde
sången ljuder
fri
jag är i cirkelns mitt
ur bröstficka
tar hon fram gyllne fjäder
med silverne spets
signerar hon sitt livsdokument
jag lever
i kärlek
är kärlek
kärleken är i mig
jag lever
jag är
ur gångarna växa de vackra
huset står i cirkeln
ett tempel doftandes skönhet
stiger jag i
med
utsträckt
framsträckt hand
*
(hör du inte vad du säger)
älskade liv
såhär ser det ut
genast
reser
sig
tanken upp på bakbenen
frustar gnäggar slår med hovar
ögon fladdrar ögonvitor
sammetsiris
röda rännilar
manen är svarta eldkvastar
svansen sopar marken
vitlöddrande bäckar rinner segt
dras samman
vita anemoner
slår ut
allt vildare
slår tanken bakut
oresonlig reser sig tanken upp på bakbenen
frustar gnäggar slår med hovar
energiknippen
vrider
bänder
slår med hovar i harklande förvirring
slår
ned
hovar
i en dammande krater sägandes
hör du inte vad det är du säger
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar