i denna natts sömn
omgavs jag av mörker
vackert mörker
ej illavarslande
en mjuk vacker mantel
se mig
mörkret
en ljuspunkt
steg fram
ett nålshuvud
knappnålshuvud
växte
växte
rund
ser du mitt ansikte
så är vi
alla
stjärnor
i mörkret
varför säga de att alla ljusfolk ej är goda
i djupet av varje själ blommar godhetens hjärta
mist icke den vetskapen
de mest vissnade bladen
kan givas liv
vi kan icke avskilja bladen
icke ett av alla blad
ty dessa blad skapades i harmoni
harmoniska sånger
ljusfolken
är av goda
vissnade blad
vattnas i stjärnfloder till liv
kärleks liv
så gavs de
så gives de
förglöm icke detta
*
(jordefest)
här är min jordefest
så ropade hon
lyfte månklocka
pinglade
mjukbjudande
in
händer
lyfte så handblad
ur fingrar växer grenar världsvida
droppar
faller ur
himlaskrud
bladsånger ljuda
här är min jordefest
*
jag säger dig människobarn
lev varje nyfunnen stund i fest
dessa stunder är ej nyfunna
dessa stunder var och är
ty så ser gudavärldar dina stunder
dessa världar är utom dig
då du är utom dig
dessa världar är utom dig är inom dig då du är inom dig
med dig
detta var och är
så ser de dig – med festögon
hur kan du då förneka dem detta
dig detta
detta är din jordefest
festföljen
festfolk är allt
himmelsdans andas in edra steg till fullbordan
*
(fingerblad)
sluter fingerblad
om hjärtord
doftandesteg
jasminers
strålandevita i sommarnatt
himmelsdans andas in steg till fullbordan
*
tiger du
tiger du still
tig
var still är ett helt annat väsen än då du tillsäges tig med hård röst
med hårt röstslag
tiger
är tystnad
tiger är ett vackert djur
se rörelsen
ja visst är tigern ett rovdjur
är då icke alla rovdjur
se tigerns uppenbarade lugn i rörelsen
vid behov ansamlas medveten snabbhet
tigerns ögon är djupa brunnar
ja visst glimmar de
det gör stjärnhimlen ävenså
*
(kroppen)
kroppen strömmar genom vegetationen
är kroppen en bäck
dimslöjor
vad
strömmar mjukt
smekande
steg mjuka
möter
möts
stannar
vid still
droppe hänger vid bladspets
rinner sakta mycket
sakta
skälvande
lycka
når
segel
kolibri vackra
väcker
luftfolken
ljudserenader böljar
höga
höga
stammar
rötter så vackra
kronor
fyllda
orkidéer
lianer
bågar
gunga
vagga
kolibri lyfter
kroppen
nynnar
älskandes
sömn
vaken
drömstegan
*
torsdag
tors dag
solspann far genom alltet
trummor ljuder
dånande
vibrerande
vid jupiter
lyfter hand
ljungande blixtar far viner
hammare slår
slår gongong ljuder
trummor talar
sjunger
talar
sånger stiger sjunker stiger
förneka kan människan
fly kan människan
aldrig undkomma sitt själv
vid jupiter
andas vindar
rena dina ögonskålar
tor far genom alltet med solspann
gnistor väcks
stjärnor
nynnar
helandeljus
människa
varför delar du upp allt
är du osiris
nedlagda kroppsdelar
ser du då icke hur hon finner
finner
helar
varför delar du
dina fötter äro rötter
vackra rötter
med dessa upplever du allts närhet
dina armar händer är vingar är aurarörelsers ljusvingar
dina fingrar är flödandeljus
med dessa upplever du allts närhet
med dessa skänker du hjärtregn
gåvoregn
ditt huvud
är en vacker krona
tankekrona glimmande tindrande stjärnhav
inspiration
in spiritum
intet av dessa verkar skapande förutan vad
torso
vad är i din torso
ja
tor far genom alltet
allt är du
du är allt
allt
är
allt
*
(våra kinder är röda)
vindarna
blåste upp låsen till höga grindar
nattsalar sköljde hav
marker himlar
allt
virvlade
molnmantlar flaxade likt vida vingar
molnmantlar
regnbågskrigares mantlar
ögon blixtrade tysta
trummor
slog
undan
rädslor
regn föll glittrande emot rutor
fönster såg förvånandeljusa ut
gardiner böljade vals
vi begav oss ut
barnet
tumlade utför backen
isen är en kana hui
slånbärspilar väjer undan
ängen är bländande
skaren söker bära
spricker med ljud likt krasande maränger
smakfingrar rinner ned
eller helt enkelt
vi smakar
smakar himmelskt guld
skall vi ringla grädde
bjuda träden på tårta
vi följer stigen
trenne dygnsrytmer har vi lagt
vi övar stigfinnan
övar steg
utan
ord
nu är stegen helt nära blottad mark
fåglar fröjdar oss
snöängeln barnet gjorde är stor utbredd mycket stor
vi stannar ler pillrande
åter alla spår
harar rådjur
möss
hundar
allt
spår
ljusinsteg
når skogskanten
nästintill kryper in
rör vid granar
vid träd
hur gamla
hur gammal
lyssna till trädets sång
barnet lägger armar runt
jag hör ej trädets hjärta sover det
lyssna djupare
barnet lyssnar
solstrålande
rödkindad
når vi bäcken
berget lockar
når upp till himlen
nej vi kan inte gå över här
isen är vattnad
barnet ler jo
jo
jo
nej låt oss finna övergång med stor stam lagd över
vi vandrar sjunker djupt ned i snö
våt snö
bäcken viskar
kom
här
vi tar oss över
stiger
stiger
allt högre
når bergets topp
får jag åka kana
ler stilla
hmmm
vi når ju molnen
och ser du långt
långt ned är stenar stubbar och träd
barnet ler
vi går hem nu
ja du får visa vägen
barnet visar vägen
vi tar oss över bäcken
vandrar in i skogen
och i den skogen
stenfolken vackra är samlade
stora stenar
stora
stora
en valtand
formen av en valtand
vi är myror vilka kryper runt
utforskar nosar
barnets ögon är lycka
vill klättra
inte denna stund
is måste smälta
i lycka viskar vi
på återseende
slingrar oss mellan träd
finner vägen
blank is
is
blank
leder oss
hem
i väster
ser vi solen sakta sluta ögon
våra kinder är röda
*
så har vi utforskat stenfolkens skönhet
stenfolken
i allt lever allt
vi benämner det stenar
stenar är vackra folk
har så många berättelser
kan sträcka fingrar
soltrådar vida
lyfta sig ur tyngd
det vi benämner tyngd
träden är trädfolk
vi är folk
getingbo
människobo
tiden
tiden är ej stress för mig
tiden är för mig ett mänskligt påfund för att rama in
för att brukas till makt
hur kan människan tro sig styra rörelsen genom att benämna den tid
det finns en tid vilken är vacker tid
den gudomliga tiden
universums
alltets
den tiden andas är ej begrepp
ja vi reser
allt är resor
ofta talar vi om resor i det yttre
vi reser
reser
möter
ibland
ofta undrar jag över vad mål är
målet
spärrar målet oss
eller öppnar målet
möter
möta
vara rädd för att bli avvisad
varför skall du bli avvisad
varför måste vi förklara
då jag säger stenfolken
andas det ordet
lev bilden
upplev det du ser
förklaringar kan ofta förta är
kanske vill vi ha förklaringar för att vi ej vågar uppleva vår upplevelse
möten
vad är möten
är möten ej skapande
skapande sker ej i brådska
*
(torsdag)
tors dag
är passande
vid jupiter
länge har hon suttit i kammarens bröstvärn
med hammare med mejsel
med stämjärn
med skedkniv
följt ådringar
följt
följt
träd
masken är hård
hon har blåsor i handkupor
vad gör det
vad gör
det
hon har kärl
pytsar
skålar
mortel
rivjärn
rör
växter
stenar
mineralstrålar till färg
strör sand över eld
röken pyr
pyrande
tiger hon
tiger smeker marker
mjuka tassar
ögon glimmar
ser du ej djupet
inatt skall jag bege mig till bal
masken har jag målat så vacker så vacker
vem kan motstå
vem kan
motstå
skall sätta mig vid baren
i barens välvda båge
väga för och emot
emot och för
brus
rusdrycker nyttjar jag ej
källvatten skall jag dricka
huvudknoppen skall vara klar
månglare skall jag lyss till
ett skålpund kött hit eller dit
köttmarknad i arla gryning
musiken skall dåna in
vänta skall jag
blev inte uppbjuden förr
panelhöna kallades det visst
jo visst hände det sig att nån greps
fick panikattack så där i sista stund
innan stängning
måste också
ha
ha
ha
ha ha
panikstegrings rus
drog smutsränker
randade kjortelfållor
kanske denna gång
kanske med denna vackra mask
nej
hellre blir jag här
hellre lyfter jag ansikte naknat
duvblå kronblad mjuka moln
duvblå sagostrand
viloblå
andning
andning
skiftar sakta in i purpur
möts i skimrande anings violett
solstrålar rör vid
ansikte
stjärnmantel slår ut blad
eller är det grindar
diamanter ser jag regna ned
i jordvaggas vackra
skogar
sover jag
ur mask växa träd
glittrande
kärlek
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar