den 19 januari 2013

barnet inom mig dansar

kvinnan i hudskynket sörjer

ur dimbladen stiger toner

hon med vidvingade kjolar

sitter vid stranden

drömvävar

spelar på harpans strängar

hon andas in körsbärsträdets

alla vandringar

hör honom lägga handen till

hör trädet lägga sig ned

hör honom

klyva trädet

snida med sked med kniv

ramen den vackra

hör bäcken porla

ur hans hjärta

han sänker händerna in

ber silversträngar in

spänner dessa i den vackra ramen

lyssnar till allts stämmor

stämmer mjukt

harpans

strängar

ur dimbladen stiger toner

hon med vidvingade kjolar

sitter vid

stranden drömvävar

spelar på harpans strängar

hennes stämma

ljuder ur havens vindar

kom sätt dig här vid

kjolens vida fåll

fållen är sömmad med skimrande sidentråd

stygnen är korsstygn

i vackra mönster

låt oss lyssna vari tonerna faller

gryningens

karmosinröda droppar

färgar himlar

marker

allts

skalor

hon lutar harpan till hasseln

vari fågel vit vakar dess stämma ren

låt oss breda ut våra händer

till värmande av tonernas stigande

låt oss lyssna till dimmans rörelse

varur

söker du människa det okända

vilket är det kända

se dimmans rörelse

upplev det dina händer

dina ögon känner

innan du stillade dig

kände du ej detta

det var

då

det du söker

det okända

kanske är det okända
det kända

upplevelsens
skönhet

skymning

sveper vida vingar

suddar med mjuka dun

skarpkonturer

ut

himlar andas glödande

in i skimrande röda toner

sakta vandrar lyktsläckaren

övar smygande

gång

skuggorna driver in mörka toner

bläckkruset det snidade

ur kristallen den givna

är i skärvor

natten är mörk

skärvor

kristallrosor

stiger

tänder nattens mantel

med smygande gång

toner mörka

in driver

skuggorna

helar

bläckruset