i skogen vilken i dagen
synes fjärran
i natten synes helt nära
säg mig
är det din ängslan vilken för
natten närmre
är det din självklarhet vilken
för skogen fjärran
vad är vad
och spelar vad en roll
eller är det dina ögons andning
är det väsentliga icke att skogen
finnes
skogen finnes
i skogen vilken i dagen synes
fjärran
i natten synes helt nära
är du i dagen den vidvingades
ögon
är du i natten ugglemors
ögon
eller är du fladdermusens
ekodroppar
i skogen vilken i dagen synes
fjärran i natten synes helt nära
vad är det du ser
är det hästar betande i
kristallgräsets klara toner
frihjordar komna ur
molnskogarnas
drömskålar
är det snödimma
är det sömnblad
vad
är
det
synintrycken skiftar
du kan uppleva pupillernas
andning
hur pupillerna vidgas samt söker
omsluta det du ser
du kan likna pupillerna i denna
stund vid
händer
vackra händer
vilka håller i tummarna
samt släpper
i dagen andas skogen snöträd
mjuka kuddmarker
de hårda
snö är hårt
är
mjukt
tystnaden är skönhet
det är verkligen en möjlighet att
mjukt uppleva mörkrets uppstigande i stjärnklarhet
tråden har vi ej släppt
vad
är det
du
ser
jo
varje snökristall i denna natt
är lotusskålar
lotusskålar med skimrande lågor
lågor vilka är vandrare med lågor
i händerna
dessa leder din blick till
öppningen
öppningen i skogen där elden
brinner
därom mångfladsbarn
är samlade
den av urålder vandrade mannen
vilken de i rader av dagnätter
sett
hört
vandra nedför berget
molnbergets
trappspiraler
stigen med de ledande ljusen
vilka
gav hans händer värme i kölden
barnen hade hört honom nynna
hade upplevt honom
hans tysta närhet
en närvaro helt utan frånvaro
nu satt han här med dem
barnen
mångfaldsbarnen
blickade in i varje barns
ögonvägar
rörde lätt vid barnens
madonnalober
sakta vaknade hans andedräkt
orden
orden svävade
likt nattens mjuka
snöfall
fyllde barnen med
ja
låt oss säga
kalla detta tillstånd salighet
alltid i vad
förtalte han barnen
han förtalte barnets vägar
förtalte moderfaderns vägar
i händernas höll han en glasad
lykta
fyra skimrande glasark med ramar
med fogar av mässing
eller kanske bly gav tyngd till
orden
i lyktan brann lågan i en cirkel
en cirkelskål
han log
många kallar
denna lykta en tomtelykta
och kanske är denna lykta en
tomtelykta
det kan tomtarna här närvarande
berätta
är det så
och tomtarna ler
i denna natts stilla
snöfalls
kärleksregn
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar