ytlig andning
belivar ej
flodernas ådror
*
händer vilka
läggs bakifrån över ögon
ber dig oftast
gissa dessas namn
i glädje
*
en talade
himmelriket
stillheten ger
dig till träde
in i det du
alltid är i
*
se bakom ridån
låt ditt hjärta
öppna ridån
*
natten var helt
mörk
helt
utan stjärnor
det vill säga
stjärnorna kunde de ej se
helt
mörk
i sepiaskogen
kunde de ana
var det ett ledljus
kan ske en
landad stjärna
den stjärnan
viskade
viskade
manade
sejdade
sepiaskogen bar
den kulören
var den en
kulört lykta
kan
ske
vandrade folk
med kulörta lyktor
låt oss se
sepiaskogen bar
den kulören den tonen ty solfadern
slöt sakta
ögonen
det var
är i den
stunden allt är ett eldhav
och just i den
stunden när solfadern har nedstigit i havet
det folken
benämner havets rand
det är då
skogen är
sepiaskog
nåväl natten
var helt mörk
förutom detta
ledljus
det var i den
stunden det hände
vinterfolken
skred in
eller var det
en brud klädd i vitt
bar hon en
slöja
leddes bruden
på denna röda solmatta fram till altaret
väntade henne
brudgummen
maka
make
så gives löften
så lyftas
slöjan
natten var mörk
slöjan lyftes
vinterfolken
skänkte snö
virvlande
fallande stigande
så är det med
snö
faller snö
stiger snö
upplyser du den
redan upplysta
blir du låt oss
säga blind
ty denna snö
blir en slöja
en slöja vilken
manar dig att sänka farten
se stigen
följ ditt
ledljus
så
är det med
denna fredade natt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar