kan du egentligen utnyttjas
kan du egentligen utnyttjas i den stund ditt sinne är rent
*
kanske den vända ryggen
är måltavlan för ditt hjärta
*
hjärtats röst är templets klockor
dessa är icke tidsbenägna
mäter ej tiden
släpper tiden ur burens fångstram
*
lanternaträdet
har bidat stilla
glasen
är
putsade
vekarna ansade
stjärngnistor kupade in i handskålar
bidande
bidande
molnen skingras
hon skrider
mjuka stigar
lyfter
stickan vilar varligt
just där
i pincetten
fingerpincetten
i gryningen vaknar barnen
ser
en
lykta tänd i
lanternaträdet
den
viskar
se
se
stigen
till ditt hjärta
hur kommer det sig att så många ord sådana mängder av ord
forsar. oftast ej i lyssnande mer just forsande översvämmande. i undvikande av
lyssnande. säg mig är orden villebråd vilka jagas av jägaren. försöker orden
undvika eller försöker jägaren undvika något eller någon. vädras fara är det
farligt att lyssna och i så fall varför är det farligt att vara för varandra i
lyssnande medlyssnande inlyssnande. säg mig hur skall dörrar lås portar öppnas
när orden forsar så översvämmande slås emot väggar. ty den vilken tystas genom
forsarna höjer osynligt händerna upp i värn i bön om skydd. svadan fortsätter.
säg mig varför är tystnaden den vackra tystnaden så svår att uppnå. dessa
ytfrekvenser vilka tär så hårt. jag kan se fången djupt ned i fångsthålan.
fången vilken kastats nedför torntrappan. vilken göms i en håla med galler för
fången vilken smutsas alltmer allt mer samt glöms. var är nyckeln var är
ljuset. en skärva landar i hand. fången ristar river i väggen försöker nöta
hål. en väg ut.
detta kan jag se. bedövande ytfrekvenser
lanternaträdet
har bidat stilla
glasen
är
putsade
vekarna ansade
stjärngnistor kupade in i handskålar
bidande
bidande
molnen skingras
hon skrider
mjuka stigar
lyfter
stickan vilar varligt
just där
i pincetten
fingerpincetten
i gryningen vaknar barnen
ser
en
lykta tänd i
lanternaträdet
den
viskar
se
se
stigen
till ditt hjärta
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar