vi är ej här för att glänsa
vi är här
för att likt frukter mogna in i upplösande in i det doft är
*
det vilket görs i syfte av vinst
liknar mest en uppblåst ballong
antingen far den iväg då du ej knutit den
eller så skrumpnar den
det vilket görs i kärlek är luften
*
lugnets tystnad är ljudet av fallande snö
hör du tonens renhet
det är tystnad
*
ett av lönnens eldblad
landat i glipan av rötter
nu naknade sedan gräset krupit in i markhägn
ligger helt stilla i funderande
hur kan det komma sig att stämmor så ofta används till det
stämmor ej är givna till. stämmor är ju givna till att giva möjligheter till
uttryck. liknande förtröstan, tilltro, tillit, glädje, stödjande ändå används
de till så myckna konstigheter. en senkommen spindel stannade; hur menar du.
lönnlövet stiger åter in i funderande; spindel min vän, du spinner ju trådar
till vävande av nät. i näten kan vi se de vackraste rena droppar kan vi se
ansikten, i varje nät ett ansikte. visst väver du till att fånga visst är det
så. du fångar inte på det sättet jag ser dem använda stämmorna. ser du spindel
min vän jag hör stämmorna och de låter så vänliga ändå ser jag stämmarna
använda stämmorna ja, egentligen med våld. med våld för jag vet och du spindel
min vän vet att stämmorna inte alls bär denna vilja. hur menar du undrar
spindeln. lönnlövet stiger åter in i funderande öppnar nerven till denna ö. jo
jag ser hur stämmorna förvrider uttrycket, stämmarna är falskstämmare de
använder stämmorna till att lägga skuld till att lägga smärta till att
missbruka meningen. dessa väver nät fyllda med hullingar. de fångar och ändå
inte till behov de förslavar på ett sätt vilket är märkligt. hur menar du
undrar spindeln jag fångar ju också i nätet. lönnlövet stiger åter in i
funderande. ja, det gör du och ändå är det inte så det görs. det är mer som,
som att ge dig dåligt samvete för att du spinner trådar till ditt vävande för
att du är du. ditt spinnande och ditt vävande är ju den du är. så då blir det
att ge dig skuld för ge dig dåligt samvete för att du svarar till det vilket är
meningen med ditt liv. eller vi kan se det ur mitt perspektiv; dessa stämmor
gör i lism är ju att ge mig dåligt samvete för att jag är för att jag knoppas
slår ut lever grön lever eldröd släpper kvisten samt lägger mig här. sjunker in
klättrar upp – ja spindel min vän du vet allt det löv gör i enlighet med lövliv
eller bladliv, helt enkelt växandeskeenden.
aha, så menar du jag trodde vi hade tappat tråden, så menar
du ja, det har jag sett det har jag hört. och nog har jag sökt fånga drömmar,
de vackraste samt giva dem vidare. men det är som, som att de använder
stämmorna och trasslar in sig i dem, de kallar det för vinst. hur nu det kan
vara en vinst att trassla in sig i sina egna fällor. stämmornas rena hör jag
ofta gråta. stämmornas mening är ju ren klar.
låt oss hoppas att dessa vrängare vilka sätter stämmorna i
vrångstrupen kan harkla sig ur sina fällor. och jag har hört att det sker.
så är det så sade lönnlövet
så är det så sade spindeln.
allt medan
snön föll
ren
föll vit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar