inga åkommor är triviala
åkommorna bär röster
vilka förtäljer
historia
å
kom
mor
moder jag frågar dig
är undran
vår undran
egentligen vår förmåga
vår vilja till att se under
är under det vilket benämns mirakel
mirakler
eller är under det vilket andas under marken
är då under fröet
frökapseln
vilken bäddades in
vilken inväntar ljuset vilket silas in genom jordporer
inväntan på värmen vilken förmår strömma fritt
inväntar skalets sprickan
groddens spirande
är det under
undren
mirakel
eller är undran
vår önskan till vetande
och är detta under så är det livets vandring
det uppenbara
det vilket uppenbaras i det slöjan lyftes
livsslöjan
är allt detta vår undran
kanske fascinationen är svaret på vår undran
ty i fascinationen är vi öppna
mottagande kärl
och hur skall vi finna svar i det vi är slutna
har lagt locket på
tillslutit oss
fascinationen lyfter locket
kanske är fascinationen fantasins broder
livet
rinner ur
mina
händer
och intet kan jag göra
kanske skall jag knyta händerna
hur knyter man händer
kanske genbom att knäppa dem i bön
kanske skall jag knyta händerna
kanske är detta dunet
det är många skrivna kanske
och i bakgrunden viskar det
kan
ske
jag frågar inte längre varför
ty jag ser hur livet rinner ut ur mina händer
hon hade väl levt där
så länge
alla kunde minnas
så länge hon kunde minnas
hon höll ej ordning på dagar på nätter längre
de flöt mellan fingrarna
trådar utan maskor
det blev vare sig mössor tröjor sockor vantar sjalar
det blev intet
i mängder av stunder hade hon blickat in i markerna, ängsmarkerna
sett gräs resa genom
gryning
mognad
skymning
sömn
åter och åter och åter och återigen
så mycket förändras ändå ej
egentligen ser det likadant ut
en del år är det mer maskrosor
hon mindes en annan plats
där en flicka
autistisk
ett snövitsbarn
kastade sig in solfält, rapsfält
slet upp plantorna
så ont gjorde det i flickebarnet
så ont gjorde den gula färgen
de bar flickan hem ur smärtfälten
så mycket förändras ändå ej
egentligen ser det likadant ut
en del år är det mer maskrosor
oh dessa vackra solfält
dessa vackra vita molnfält
en del år är det mer tistlar
hon minns en annan plats där mariatistlar växa
hon hör åter vattentrappan ser de röda fiskarna strömma med vattnet
en vind för doften från fruktträdgården
havet förs med
det är en vacker plats
en dag bestämmer hon sig för att
hon vandrar nedför stenslänten
slånbärsbuskarna öppnar väg
i en stund
i ett svagt ögonblick är hon på väg att vända
du vet vad som händer då du ej lyssnar
vad som kan hända
hon suckade
ja – jag vet vad som händer
vad som kan hända
vässar jag blickudden skriver den vägen
skärper jag iakttagelsen ser jag
ja – jag vet, hon tog ett steg
flera steg
ja – jag vet men jag bryr mig inte om att vässa eller skärpa
jag vet vad som kommer att hända, ni viskade det
ett steg till
plötsligt försvann ängen under hennes fötter
marken drogs undan
hon föll
dalade en snöflinga
en snöstjärna
ett tystdun
nådde marken
kysste marken ömt
med sitt allt
sjönk in i dvala
du visste att allt ej är det ytan visar, du hörde oss viska
ja – jag visste
så mycket kan gömmas
planteras
planeras
endast de frön vilka bär sådd
gryr
hon vandrar i rotkronans välvda salar
eldar brinner
kom sätt dig här i vår krets
i våren ser de snödroppen buga
buga sig för månskäran i vinden
*
i natten ljuder trummor
fönsterhänder andas
fingrar når
trumma
huden andas
vaknar
talar
sjunger
nynnar
vindar sveper
andas i silverkallans horn
dagen vaknar gråvindad
vindar sveper
regn
vidare regn
snö
dun
synes
regn
regn
moln seglar lugnt stilla
sätter sig i trädens naknade kronor
jättelika molnfåglar vakar över vandringsleden
lyfter flaken
häller smältande
i diken
fjolårsgräset rör vid stela fingrar
med stela fingrar vid droppar
i väster andas eld
eldhimmel
sakta andas skymningsslöjor
in
molnfåglar sluter vingar tätare om
kroppar
ovan trädens silhuetter ser hon
hon vilken vandrar under molnen
ett stjärnträd växa i molnängen
hon vandrar
vandrar
när
stjärnträdet
med ögon plockar hon stjärnfrukter
lägger dem i molnkorg
ber molndraken bära frukterna till
den vilken tar emot
fascinationens gåva
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar