begär
är ordet begär med dess innebörd lagd i en negationskorg
jag vet ej varför jag ser be samt gälar
gälar behövs till att andas
i det medvetna ljuset är begär kanske gälar
vilka rörs av behovsvinden
kanske begär vi så lite att vi förglömmer våra behov
formande
formspråk
är formen den vilken formar språk
eller är det språket vilket formar formen
är skulptören skulptrisen struphuvudets segel
är formen skulpterade ord
vad är form
är formen en fixerad rörelse
en fixstjärna vilken lyser in genom sovrumsfönstret, vilken lyser upp fönstret
är formen den vilken lyfter fram föremålets vilja eller beteende
är formen framsprungen av språket
uttalat av inre rymd
är det denna rymd vilken andas formen och kan vi därigenom påverka formen genom vårt förhållningssätt till språket
i människoträdet
gnistrar
levande ädelstenar
stavar
stäver
bok
plocka
plocka
ögonstenar
bladen vikes ut av hjärtfingrar
vattna
rötter
med dina gärningsstigar
trädet skall blomma
av din andedräkt
av din
själsrörelse
i skönhet andas
människoträdets
läkta
grenar
är det denna rymd vilken andas formen och kan vi därigenom påverka formen genom vårt förhållningssätt till språket.
vad händer i det språket faller ut ur intressesfären
vad händer när det sovande sinnet tar över
övertar
faller ur intressesfären är det sovande sinnet
blir språket i den stunden, blir språket då ett virus vilket äter upp kroppen
äter ur kroppen
det vill säga en parasit vilken lever av värdkroppen
orchideer är vackra, orchideer kväver ej – utarmar ej värdkroppen och vad är intresse i allt detta.
är intresse total närvaro
när
var
(r) o
o är en vacker omfamnandebokstav.
vart leder alla dessa frågor, varför ej skriva svaren.
ibland är frågor av godo för värdkroppen
istället för att lägga ögat i en färdig form oavsett hur vacker den är
däri sker detta underbara;
natten är insvept i mörker
vem slöt gardinerna så hårt åt
du bad mig till vila
ur moln stiger en stjärna fixerad
strålande
klar
vita fjärilar fyller
natten
tysta
mjuka
breder de ut
ljusvingar
bäddar in
är detta vita skimmerpälsar
tassar
mjuka
smygande
vakna
följer hennes sömnstigar
i eldskålshänder glöder drömbladen
allt är inbäddat i vit tystnad
hennes kinder
rodnar
i sömnens rosenblad
hon slår upp
ögonvingar
flyger in i dagens snöskrud
*
låt oss
resa till öknarna
se
pyramiderna vika ut blad
fylla oss
med myrrah och salamanderblad
låt oss bedja sidenjordarnas
svanevingar
lyfta våra stigar
in i öknars
mjuka vågar
andas sandens sipprande bäckar
se oasen stiga upp ur torkande steg
låt oss bedja
elden till liv
se sidenjordar andas bli
baldakiner skimrande böljande
låt oss tala
i tystnad av stenars vida färder
lyfta stenar in i floder
lösas
strömma
dansa
klingande
bjällrors
renhet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar