varför
söker vi
ledare
är det ett tillgängligt behov av ledare överhuvudtaget
varför söker vi ledare
vi är alla
allesammans
liv
ledare
hjärtat leder oss
leder en och en ut ur dennes hjärta
alla livsväsen talar jag ur
alla livsformer i de gestalter allt liv givits
hjärtat leder oss
leder en och en ut ur dennes hjärta
det vackra är att detta en och en leder till helhet
så vad ser jag
händer i varandra
detta är pulsandning
jag ser händer hålla varandra i en världsvida girlang
i så kallad växelverkan andas dessa händer i givande
i tagande
ja
varför söker vi ledare
kanske är vi rädda för att falla på ända
faller på ända
snubbla
halka
och – vad gör det – är det ej av godo visa din sårbarhet
istället för det förstärkta, det vill säga din
stärkta högkrage vilken kväver dig sakta.
vi är alla så trevande i livet
en del i tydlighet
en del i otydlighet
trevare
till
trevnad
(snabeltandad tiger)
en dag
eller var det en natt
bestämde
bad hon stämmaren
stämma banden
stäm banden mina
av återhållen äro de vordna sträckta
allt för sträckta
och stämmaren hörde in i hennes bön
stämde banden
stjärnor tindrar i denna natthärd
åter hållna i händer
varsamma är orden jag vikt samman
lagda i askens rotficka
härden är vackert murad
muralmålning sveper vida vyer in
sveper vida vyer ut
väggen reser sig in i himlar
kupolen är av stjärnbladshänder
ett träd växer i mitten
med penslar målar han
med förbundna ögon
härden är vackert murad
vitkalkad är boplatsens stämnyckel
skuggfärdare skymmer en stund
av intighet stjärnor i hand
hon ser handens vita vingar bära svart pärla
lutar sig ödmjukt närmre
blåser varsamt
glödkorn
vackra
stig ur din bädd
ett glödkorn skimrar hennes ögon
ur sommarängens fjolårsdröm i bröstet
lyfter hon knippe av gräs
fnöskegräs
kom eldsflamma
vagga mina ögon
kom eldsflamma in i blixtstilla
kom eldsflamma
blixtra
dansa
svärdsdansen din
sabeldansen din
sabeltandad tiger sveper nattens mantel vida
bärnstensögon skimrar glimrar urålder
mjuka tassar bredes ut skålar fyllda med korn
i floden andas lotusskålar
bär lågor skimrande
vid strandens stjärnbeströdda
står en kvinna
sabeltandad tiger
vakar ömt med hennes stigar
röd sari böljar mjuka slöjor
hon sköljer ansikte
ur händer växa rosenträd
alla kast är tagna ur burar
friandade flyger rörelsen vida
hon öppnar händer
kastar med mjuka kast
rosenblad
i vinden
kom eldsflamma
vagga mina ögon
kom eldsflamma in i blixtstilla
kom eldsflamma
blixtra
dansa
svärdsdansen din
sabeldansen din i natten
skär sagogrynen rena ur solkade sotögons svarta
skriv mig hjältedåden ur kärlek ren
vilken lade pennan
i din hand
vore de
de hjältedåd vilka hällde lidandets blod i hennes marker
vore de icke hjältedåd
lyft din sabel hennes böjda valvbåge
stjärndiadem
skär sagogrynen rena av klaraste ljus
fyll varje blad med tecken
tänd elden i mina ögon
tänd elden i spiselns mun
hon trevar med fingrar
upplever doft färg klang
tydligare
skuggfärdare ler med fingrar
skingras dokens täckta ädelstenar
stjärnor tindrar i denna natthärd
åter hållna i händer
skrider orion nattstigar fram
kallar höken till sin vänstra axel
vaka över stenstoderna vilka blickar in i haven
må de lyfta smärtans hav
varför lyssnar de icke till smärtans röst
varför viskar de så vackert
förbindligt
du finns ej
smärtan vrider sig i smärtsvall
tigern stelnar
hårda steg vibrerar marken
lyfter en lukt
odör
upp
tigern vädrar
finner vittring
i djurens skenande
enhet
ser sig om
gömmer henne i det höga gräset under babaoträdets krona
invid babaoträdets rötter
vilka lägger sig runt hennes skälvande rädslokropp
tigern löper in i vinden
skriet vrider sig in i henne
tigern faller
faller in i fångstgrop
de strövade fria
i skogar i savanner
i frihet
visade människan vägskäl
väg
skäl
fångades i bur
tigern
ett fångat djur i bur
visar
smärtans upplevelse
i det vi förvägrar se dess väg
det är i den stunden hon bestämmer sig
hon lyfter en ogenomtränglig bindel för ögonen
min vilja är att skärpa sinnesblicken
låt mina fingrar
andas
dig
i
din
sanna doft
och doftregnen
föll in i hennes hud
jägaren öppnar buren
buren är ett träd
med vita blommor
tigern stiger ut
jägaren följer med in
är en tiger
vid babaoträdet
möts deras väg
i
skäl
av
vidare
tack eldflamma att du kom
stjärnor tindrar i denna natthärd
åter hållna i händer
de sitter vid elden
skänker varandra
öppnade
ord
med fingrar
mina fingrar
andas
dig
i
din
sanna doft
i doftregnen
spirar
blomning
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar