söndag 31 juli 2011

den 27 juli 2011

i gudomens ljus andas varje dags skugga
av sol av måne av mars av merkurius av jupiter av venus av saturnus
belyser dessa


fågel svävar högt upp
kroppen är ett segel
ett segel vilket kastar sina nät


skuggar solens ögon


fågelskugga andas marker
för ögon är det stundtals gott vila i skugga


vari är din upplevelse av skuggan
ofta har du skrivit skuggans längtan, målmedvetenhet mål in riktning vara till ljus och detta är sant


vilket är detta ljus och vari består orden ”varje dags skugga – dagsskugga”
i gudomens ljus
vad är detta tillstånd
detta tillstånd är egentligen det människan kallar död
kroppens upphörande egenkroppens begär/begärskroppens egoitet vilken förglömmer behovskroppens kroppar
denna så kallade död är din tankeutdöende ström
det vill säga – det tillstånd däri dina egna tankar/huvudtankar flyger befriade ut samt förenas med världstanken alltanken
samt i detta tillstånd är du ett öppet kärl inom vilket alltet tillåts strömma in. ja, detta är en beskrivning – till viss del – en beskrivning av narkosen eller den medvetna sömnen inom vilken du upplever hur lätt – kroppslös – du är. alltet tillåts strömma in, däri upplever du nattens gudomliga ljus vilket sluter din pupill/bländar av dagsmedvetandet vilket gör att skuggan innefattas av själens ljus
därmed är du klart medveten i dagens ännusömn.




och den


vilken gjorts
onämnbar
av eder


skrider dansar värdigvördigt
med alla de sju i sina kupade händer




ni gjorde henne onämnbar
i det ni förpassade henne in i grottans mörker




vandrat har hon




nu nästan
alla steg
uppför
trappan




vart steg har hon låst upp




känner ni
doft av


liljeros




känner ni de blå skyarna andas
livskapande






ni lade henne i glömska
i det ni talade edra enskilda


avskilda
liv




ni trodde ni lyfte slöjan
ni lade slöjan tätare om edra ögon






så lyss till
solens barn


månpärlsbärarna
vilka vattnar hennes hud




vattnar
hennes hud
edra vandringsleder




ur stjärnskålar med regnbågsfrön


tonande
in
i




väcker


hjärtflodens brusande stämma i jordebärarnas ljusögon


*


(ögonresa)




i månspann reser hon sina släckta ögon




bygger






utan block
utan talja






träden träder hennes solblom


*




(älskade sjöhand)




av klippa
stiger
du






dyker


in i havsfågelvingar




din hand är
en penna




med smaragdstift






vandrar bottnar med sjöborrar


vilka mjukt
masserar




dina
tåblommande
färder






och däri bjuder hon






sköldpaddsmor




dig






svarseld
*


(nyckelträd)




länge


såg jag in


in i
hans
ögon


genom hans ord




det vilket kom till mig är


inom askens
tysthängens
kedjor


ja


det finns


ett nyckelträd i varje livsgård


och


nyckelträden


klingar


vackra i


hennes halsgrop
*


(blåbär)


ser deras skimrandegröna
vita blomning
rodnande
ingå




lägger mig i riset




blå öppnar inre mättnads skönhet
för fingerplock




kåsa ler i solregn


biet rör vid
ögonlock

Inga kommentarer: