söndag 31 juli 2011

den 31 juli 2011

det talas vida om jordbävningars seismologiska effekt
hur dessa mjukt förvarnar
hur dessas efterverkningar
skalv
kan upplebvas


jordbävningar ses ur enahanda perspektivcentrum
ses ur den mänskliga bävan
läs ordet jordbävning bävan samt se innebörden
jord – bävan
jorden bävar i åseende
åhörande av sina barns insiktsfrånvaro
jorden är en moder vilken sträcker ut sina händer
och
samtidigt håller händerna åter
detta för att ej ”stympa”, stävja sina barns läragåsteg
för att ej påverkande göra sina vandringsfolk handlingsförlamade


hon visar in i vindhav


hör min tystmjuka stämma
röra vid
det uppenbara


jag bävar vid åsynen av dina steg
av dina egna prövosteg


hindra dig
det kan jag ej


det kan jag ej åsäga dig


det jag ser kan jag helt fritt
utan dömanden
utan fördömanden
utan tyckanden
giva dig


helt fritt ifrån tyckanden eller annat av det slaget
det slaget av åsikter
uttala varsamt
i vetskap av att
tyckande kan skymma din sikt
jorden bävar i åseende
åhörande av sina barns insiktsfrånvaro
jorden är en moder vilken sträcker ut sina händer
och
samtidigt håller händerna åter
detta för att ej ”stympa”, stävja sina barns läragåsteg
för att ej påverkande göra sina vandringsfolk handlingsförlamade


hon visar in i vindhav


hör min tystmjuka stämma
röra vid
det uppenbara


jag bävar vid åsynen av dina steg
av dina egna prövosteg


hindra dig
det kan jag ej


det
kan jag ej
åsäga dig




ja
det talas om jordbävningar
om vulkaners fortplantande rörelser


var medveten i att stickes det en dolk en kniv in i en av flockens
livsflockens bröst
då fortplantar sig denna stöt till samtliga


varför
varför är detta så svårt att inse


att vandra opåverkbar i förhållande till hjärtats visshet är ej att likna vid opåverkad av lidande
att icke inneha empati – medvarande är ej ett förhållningssätt ett förhållande
det är ett frånfälle


ett frånfälle vilket är att vända sig bort
bort från hjärtats världstillvaros meningsljus
meningsvärme
*


i kärleksskogen


andas
trädens silverblad




andas
trädens guldblad


omfamnande
ifamnande




gryningsljus
strör


himlars
vita
bedjan




pudrar hennes hud


skimrandes
siden




hennes ögon är
öppnade
kronsalar




han läppjar hennes kärleksregn




(inbjudan)
och rörelsen stannade


sträckte ut handen


bjöd mig
in


levde med haven


med valar
med delfiner


en rocka seglade
kom


böljande lugnskönhet svepte helt nära


rockan såg in i
vi simmade


andades


havsfågelvingar lyfte mig ur kristallandningen
in i


moln vindar luft


ännu levde rockans rörelser


och nu var jag en fågel


allt fylldes med leendeljusa höjda ögonbryn


brynet vässade kniven


i skogens sal
täljde ett av alla träd en gestalt


såg haven andas bli fiskarna
bli
allt


såg vinden andas
bli fåglarna
bli
allt


och det var skönt


lever
med


(vitstamsröda)


trädet med den vita stammen
andas röda blad


rödandande
ek


växa vid sjöspegel


lutar sig över




rödandande
sjö




mannen
ser
en


kvinna
nalkas


med smekandeböljande klädnad




rör hon vid
jordhjärta




fågel med den vita kroppen
andandes röda vingar






landar i skymningsdaggens
daggdroppsgräs
blå safirregn
handom ljuda berättarklangen


vid




trädet med den vita stammen
andas röda blad

Inga kommentarer: