onsdag 13 juli 2011

den 6 juli 2011

lever du verkligen sant med att allt – allt- är liv
däri uppstår därmed en slags ny verklighetsbasis vilken vilar på en grund av vördsamhetsrörelser
exakt det du skrev genom orange färgs språk
orange; Jupiters vackra skimmer
vad är orange.
är orange koppar sedd genom kärleks ögon.
är orange apelsiner
vad är orange
enkelt uttryckt är orange naturligtvis vitt från begynnelsen
outgrundligt vitt
outgrundligt av den anledningen att intet öga kan skådarakt in i det vita
därav är nattens fönster, nattens fönster – hav är skapade till ögonvila
en ögonhamn
skapande ögonvila
kerubimandning
ur det vita gryningsljuset stiger sol
vem är solen
ursolen
quetzal – himmelsormen – himmelsfågeln
tvenne strömmar
kabbala
solen stiger upp
åter framstiger soltemplet
åter stiger soltemplet fram ur örnens skarpa ljusblick
ur kondorens skarpa varmblick
åter ser du pyramiderna
samtidigt ser du trappan vilken leder upp till templet
alla dessa geometriska former är trianglar i varandra
solen är i detta gul
vari är orange
solen andas röda slöjor i gryning i skymning i storm
många stormar har vandrat samt vandrar ännu
mars bar den röda manteln
rubinsolen bar den röda manteln
skrider in i smaragdskogarnas safirblåa himmelsregn



lever du med att allt är liv så är det livet ”även” den ”minsta” mikroorganismen liv
liv – en värld
en stad
en oas
en öken
är
liv


och i den vissheten torde det vara tämligen svårt att klampa fram varandes en ångvält
(rubinsol)
i dagen fann jag stenhänder
mjukbäddad
mossa
silverne droppar


månpärlor
svalka lades runt min panna




månsilverdiadems
klara




sten
bar mig
till ett av träden
lyfte mig varsamt ned


lindade mig runt trädets rötter






sten
nynnade


urgrundsorden








i skymningen svirrar svalor
flyger friljus med dem




och himlen är skiraste purpur




sakta tonar stadens ljud ut








ser kvinna ligga
lindad


hon bär leende läppar




undrar


vad är det hon drömmer






sitter i trädets krona
reder ut knutar
i håret




larv mäter rullande böljande rörelse
ser mitt sjå stannar sträcker sig är med ens


kam av ebenholts
reder varsamt ut
trasselnystans
snyftande






paradisfjärilar lyfter vindar
malva doftar rosa
riddarsporrar
blå vakar vid
skira vita
rosors
fall












himmelsorm – himmelsfågel
mötas i bugandeljus
i mitten




strömmar
strömmar




vandra vägarna
vandra stigarna
lykta är i dina händers ögon






solen stiger upp
berg sträcker sig högt




släpper mantel






åter framstiger soltemplet
åter stiger soltemplet fram
ur örnens skarpa ljusblick
ur kondorens skarpa varmblick






åter skrider pyramiderna vida vishetsvägar
sandvågor andas seglande


vidvingade visar
trappan vilken leder upp till templet


trianglar ljuder
klangrena






geometriska former är
trianglar i varandra
solen är i detta
gul




vari är orange
jag ser orangevara framtidsfärgen


solen andas röda slöjor
i gryning i skymning i storm
många stormar har vandrat samt vandrar ännu
mars bar den röda manteln




rubinsolen bar
bär den röda manteln
skrider in i smaragdskogarnas safirblå himmelsregn


*
(smultron)


kupar mina ögon
runt himmelsdröm




vindar lyfter av
skrud


smultron
rör vid




fingerblad


bjuder dig doften av vida


i mina händer
stiger soldroppe




breder ut
vingar




mina ögon flyger
lägger i din hand




det oskrivna bladets längtan


*
(hudberörelse)
i hjärtgård
skrider
jag




ur rubinsols prismaringar
andas
solregnsdröm






lyfter
händer








smaragdbladspärlor


lindas sakta
ut








mina fingrar bär
blad






blåregnssafirer




stiger i
snäckskal








luta dig
till mig




sagoskrivare
i hudberörelse









Inga kommentarer: