begränsningar
det sägs att begränsningar ej finns
att de enda begränsningar vilka finns är de begränsningar vi ger oss själva
ändå
kan jag se en bok skrivas
se förordet
se ingressen
se efterordet
kan se trädet
blomman
växten släppa sitt frö
kan se jorden bäddas, kupas om
kan se hela växtförloppet samt leva med det
i det
kan se den färdiga boken
fullt medveten är jag i att vare sig boken, fröet någonsin kan bli färdigt, färdiga
sina kan de göra
boken kan skrivas från första till sista sidan, arket
arken seglar vida
ändå är det så att innehållet växer i åskådarna
läsaren
åhöraren
sidorna kanske mångdubblas av upplevelsen
genom dessa år har mina händer nedtecknat bilder vilka kommer varhelst jag vandrar
i nätter i dagar
alltid närvarande
nedtecknat bilder vilka kommer till mig
regnar in i mig
vilka genom detta levande flöde är jag och jag i dem
dessa bilder har ”begränsningar” vilket jag kan se i ofta återkommande så kallade symboler; dessa förtäljer mötesögonen att min hand nedtecknat dessa ord
växterna har ett visst förlopp, ett visst antal celler och det gör dem så kallade gestaltfärdiga, det ger den så kallade färdiga växten, det vilket blir låt oss säga artbeteckningen
är det tråkigt att inneha detta visst antal celler
de
bikupan
bisamhället
vaxkakornas så exakta cellsammansättning, studera detta med hjärtboken öppen, denna exakthet är harmonisk trygghet
med koltrastens färgade näbb
koltrastens soltonsnäbb
ja, celler kan vara fängsel och visst kan jag skriva metrar med celler
varför skall jag, var och en kan leva med celler av alla de slag, från fångstgropar till fängelsehålor, till livceller, till bikupans harmoniska trygghet. se samtliga bilder samt se ljus samt värme vandra i dem.
i den dunkla natten står huset i mörker
allt skulle kunna vara mörker
plötsligt far en gnista
ett bloss
vad ser jag
jag ser en maskrosfröboll av gnistor
tomtebloss
en hand lyfter gnistfröbollen
tänder lågan
i den dunkla natten
står ett hus
blickar med skimrande ögon ut i natten
in i natten
skänker samtidigt ljus
i många länder kan du köpa hus, det är dock endas låt oss säga skalet du köper, väggar golv tak dörr fönster. du får fylla huset själv med det nödvändiga. exempelvis spis, kyl, frys, garderober och så vidare.
det är en god bild att leva med
natten är mörk
mörker kallas natt
en stråle av mörker mildrar dina ögons smärta
ty är natten ljus kan ej nattvakaren se, kan ej nattugglan se
detta är bilden av vad – det är bilden av förståndets upphöjelse därmed instigande i hjärtat.
kan du se valfisken vilken slukar
vad gör valfisken
den slukar dig inom sig
du är omgiven av hav
och du hör sångerna djupa
du ser revbenen
valven
och visst är detta en katedral
skimrande skönhet
*
lämnar
vallmofältens dalar
trådblad sömmade med silvertistel
cinnoberröd klädnad
vandringen
förs av
vindfiolers öppnade
e tu i er
dals inre lyfter bergsstig
blickar in i lavendelfälts doftregn
du
omfattar min hands spröda
vi sitter knäfota
i ögonhöjds djupkälla
du kysser min livsfruktan väck
vallmofrön
springer uppför solstrålar
i glädjeljus
av detta
och jag vet att den lyckan kan komma
kan knacka på min dörr i det jag minst anar
och det är detta oförberedda mognadsmöte jag önskar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar