(sländor)
ur vattenmantel stiger guldstoff
nattslända tänder stjärnor i ögonvingar
guldstoff strös i ängsdrömmars ull
hon sträcker kroppens
skönhet
dagslända tvagar ögonportar
ur skogsskuggas knäppta händer
flyga skimmerljusvingar
trollslända
trollsländor
cirklar
omvarandra
sjö krusar tinderögon
snok simmar med huvud högt
sjö strömmar ögontinder
vassen breder ut fingrar
guldstoff stiger
sol ljuder vindkallan
barnet leker pärlande
jag dyker in i
sjööga
pärlande leker vi med vatten
trollslända
vem gav dig namnet
en fe
ett regnbågsljus
droppar
ur droppar
flyga
sländvingar
spinner ljus
tärna rör vid molnfjäder
vi tar varandras händer
vandrar uppför stigen med rullstenar
sjungandeskuttande
*
trollsländor är förunderligt vackra
svävare ändå så kvicka
så regnbågsskimrande
är de i rörelsen
rör vid vatten detta utan att röra
trollslända
vem gav dig namnet
en fe
ett regnbågsljus
är trollslända dagslända och finns det en nattslända
spinner dagens slända ljus
spinner nattens slända mörker
jag ser silver hällas i sjöhänder ur nattens ymnighetshorn
dessa horn vilka jag aldrig funnit den rätta bilden till
kanske är detta – det finns snäckor vilka ser ut så
så ser jag guldstoff stiga upp
ser stjärnor tändas
regna in i hav
ser denna ljusvandrings skönhet
och visst är detta sländors verk
skapandeverk
de vingpryddas skönhetsfingrar
och de levde alla i frihet
visste att den största skatten lever i hjärtat
den största skatten
regnbågsljuset
vilket är vänskap är kärlek
är kärleksregn vida över berg över åsar
vilka lyfter bergens knoppande innebörd
vilka sår frön in i åsar
vilka viker ut bladen
detta för att alla skall se soldalen skölja silver
och vinden viskar
detta är
leva i
frid
det fanns de vilka begynte se över markerna helt utan insteg
helt utan instigsblick
de begynte planera
markplanerare var dessa
är dessa
först gavs de namnet arkitekter så kom landskapsarkitekter
detta är inte seende ur arkitektoniska följder
det jag här talar är
är vinst
är äga
hur äga mark
du kan inte äga mark
liv
ur vinning ur profit
du kan äga den i hjärtkärlek det är dock ej att äga i den bemärkelsen
de sade;
jag planerar marken till vinst
de – markplanerare
de planterade ej markerna
de planerade och för att få rum med sin planerade skönhet
välanpassade sorterade skönhet var det helt följdriktigt det vilket skedde och ännu sker
för att få det i enlighet med så vill jag ha det, blev de tvungna av sig själva att utrota urbefolkningen
urinnevånarna
och de gjorde så
den vite mannen
allt för att lysa ännu vitare
vita ben i öknen gulnar
vitt utan kraft gulnar
det hjälper inte med starka blekmedel
endast en sak hjälper
i ljuset av min ande ser jag marker frigöras
blå silvermåne pudrar marker vita med
vitt benmjöl
hon hade med månstrimmas silver skördat kornen
stenar hade malt kornen
av mjöl sattes degen i honungsmånads jäsande
och hon gräddade brödet i eld
ena halvan lämnade hon i lerfats händer till gåva till anländande
hon stiger över tröskeln och befinner sig barfotad
osmyckad med vinröd linneklädnad lång
vilken ej smiter undan kroppsstigen
vandrandes i öknens dallrande hetta
hon bär ett vattenkrus i tvinnad läderrem
det vackra är att
var gång hon ber om nåd fylls kruset
med de exakta
behovsdropparna
hon vandrar
vandrar
allt
bränner
hon ser luften flimra
ser folken vandra
nätterna är kylda svarta
räds icke natten
jorden virvlarandas
se nattens drottning blomma
räds icke natten
natten hörde jordens sånger
hörde munnar tugga kroppar smälta
hörde vindar andas
eldar svepa
hörde
hörde jordens sånger
hörde lidandets röster och upprepade
räds icke natten
jag vakar över dina ögon för att de ej skall bländas
jag tänder lågor ur guldstoff i blå silvermånes dröm
se hur komposten andas
se maskar
se mikroorganismer bearbeta
de steg stiger ur hennes vilja och smälter
bryter ned resterna
ja skulle du se in djupare skulle du se marker andas bölja
skulle du vara komposten skulle du uppleva kittlande fingrar vilka lockar dig till glädjeskratt
bröd har ofta en hård ytterskorpa
det inre är mjukt ofta med hål eller porer
mjukt bröd är detta
mjukt bröd har ofta formen av en kokong
ett lindat barn ser ut att vara en kokong
barn lindas för att vara i lugn
ej störas av sina egna reflexer
fjärilshänder lindar barn
lindar barn med sidenband skimrandevita
inte hårt
mjukt
tryggt
bröd med kanter
kanterna är din hud är din linda
genom porerna
sprickorna kan du se ut
ljuset reflekteras åter
till dig
se dig i skönheten av är
lindat barn
mjukt
linda
ser din kropp rista ur reflexer
lindar din kropp i reflexionernas impulsstråk
vaggar dig lugn
lindar
din
kropp
*
(snäckskal)
och de levde alla i frihet
inre
visste att
den största skatten lever i hjärtat
den största skatten
regnbågsljuset
vilket är vänskap
är kärlek
är kärleksregn vida över berg över åsar
vilka lyfter bergens knoppande innebörd
vilka sår frön in i åsar
vilka viker ut bladen
detta för att alla skall se
soldalen skölja silver
och vinden viskar
detta är
leva i
frid
och vid stranden av allt
lade snäckbladen ut
pärlamor
hon hade vandrat åkerstigar
åkrar hade spirat
hade sköljt sädesvingar i sol i regn i svalka
hon hade med månstrimmas silver skördat kornen
stenar hade malt kornen
av mjöl sattes degen i honungsmånads jäsande
och hon gräddade brödet i eld
ena halvan lämnade hon i lerfats händer till gåva till anländande
hon stiger över tröskeln och befinner sig barfotad
osmyckad med vinröd linneklädnad lång
vilken ej smiter undan kroppsstigen
vandrandes i öknens dallrande hetta
hon bär ett vattenkrus i tvinnad läderrem
det vackra är att
var gång hon ber om nåd fylls kruset
med de exakta
behovsdropparna
hon vandrar
vandrar
allt
bränner
hon ser luften flimra
ser folken vandra
nätterna är kylda svarta
räds icke natten
jorden virvlarandas
se nattens drottning blomma
trenne månknutar i begynnelsen av den fjärde hade hon löst
snäckbladen lade sig runt hennes fötter
och dammen i trädgårdslandet gavs kristalljusögon
sånger stiger ur
jag ser röda rosor blomma ur rosa förtröstan
röd fjäril dansar i mitt brösttempel
ett bi satte sig på mitt finger
fyllde mina ögon med honung
ur blåklintsögon ljuder snäckhorn
fjärilsdahlia lyfter solbädd till tal
snäckblad lägger sig runt kroppen
jag är skrudad i pärlamor
för dig
endast
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar