samlande av vätska uppstår då balansen är ur rytm
dubbla hjärtslag
dubbla
kluven
*
oro
ogräs
oron är gräset sett vara ogräs
oh
ro
ditt vackra skepp
oh
vandra gräshavens smekande händer
*
sedan
är sedan
sen
leva i zen
sedan
bärstol
sedes
sittplats
sed
skick vana ritual dygd
sedering
smärtlindring
sedativ
dämpande lugnande
sedesam
sed – ring
*
i natten såg jag mig
såg människor
riva sönder mitt liv
i små bitar
måste ha varit gjord av papper
för det var det förloppet
och jag tillät det
en röst frågade
varför tillåter du
jag vet ju vilket är vad
är det ej
är
det de river sönder
är det de tror är mitt görande
de söker göra papier mache
ja jag undrar varför de
river sönder mitt liv
myror ser jag
egentligen ser jag insekter
näramarkenlevare
myror
långa rader myllrande pärlhalsband
ej krockande
människor ser jag
i långa rader
krockandes
vinter släpper sitt grepp
våren andas
med ens klär människor av sig mer
och
mer
stegen är lättare
den vuxne ser stora ting
barnet ser
myror
myror vaknar ur vintersömns bonad
luften röres av vingar
rörelse snuddar vid
vid
vattnets yta
tvenne svanar landar
en båt far på vattnet
tvenne svanar
ser plogen i vattnet
svanar plogar
svanar flyger
luften
plog
plogar
visst är det lätt se ringarna i vattnet direkt av stenkastet
ser du dessa plogar
blir de cirkel
ringar
ty all rörelse bär vilja till omfamnan
omfamnar är cirkel
ljuscirkel
i ljuscirkel sitter vandrar står du
med allt det du är
i
ljus
cirkel
cirkel är en global omfamnan
ser så mycket märkligt; talade med en kvinna denna dag om kvinnor vilka far till varma länder möter en man vilken ofta är yngre, denne man berör dem uppvaktar dem eller henne. innan dessa kvinnor for(inte alla) hade de exempelvis alkoholproblematik.
vad sker; kanske är detta ej det vilket benämns vara ren kärlek, men vari bedöms detta.
vari är den högsta kärleken – kan den komma ur detta; vad ser jag; kanske är inte detta det vilket benämns eller skrives vara den högsta kärleken, det är dock lätt se hur dessa kvinnor blir rörda vid samt berörda/sedda ej glömda – dessa kvinnor är lyckliga i denna kärlek. mannen får en ”växandestatus” på grund av att denne man ofta lyfts upp ur fattigdom och misär, materialfattigdom, samt helar denna kvinna
detta blir en harmonisk strömning och med ens kan jag se pengatvätt i detta skeende, det är ju det robin hood gjorde(enkelt skrivet)
ja
vi förfasar oss
ser vi längre, djupare in eller bakom motiven kan dylika skeenden uppenbaras
som sagt
jag ser märkliga ting i dessa stunder, vilka ej är märkliga och de gläder mig.
*
i det upplösta andas liv
liven
livet
andningsljus
kanske är det så att var gång vi andas in
uppstår gestalter
av
i
ljus
*
(endast du vet)
har vandrat i denna dag
helt utan
tunga kläder
helt utan
stövlar med stålhättor
helt utan
skor med blytyngder
var detta vandring
var det en stilla kvinnovind
var detta ett stilla kvinnoregn
vilket flöt smekande
med markerna
min vilja var
inte var; är
uppleva min kvinna i hennes ögon
ur hennes ögon
steg
jag
och jag säger dig man
hon är
vacker
så ovant att säga
koltrasten
höres
lindar tonandeslingor
cirklar
vackra
följande
har bestämt
för mig att bejaka dess sång
kvinnan i mig
tidigare årsvarv har jag många gånger
bett koltrastens sånger flytta
lämna mig i fred
bett koltrasten flytta
till annan plats
där
den
kärleken gror
man kvinna
kvinna man
jag är glad att den ej lyssnade
ej tystnade
jag har gjort mina val
koltrast
sjung mitt bröst
modöppnat
natt efter natt
natt lades till natt
jag har sett dem springa löpa
först trodde jag det var
vinden vilken
smög in
genom fönstergläntan
så såg jag dem
ej flocken
honan
hannen
vargpar
vitskimrande med
milda vackra ögon
luften ljuder av visandevingar leder dem
markerna är
fyllda med blixtar
sprickor
i många nätter
befann jag mig i detta
vandrade till den stora vilodalen
den stora gonggongen vibrerade
steg in i klangbadet
så kom månsilver skimrandeklarnande
de förs samma
springer löper
rinner
över svartmarkerna
hon
han
vargmakar
stannar gör de
då och då
vädrar krafsar nosar
i många nätter
måntomma
månfyllda
har jag sett
ser jag
dessa sprickor
hur de; honan hannen nosar
krafsar
jag vet
de ser det ej många ser
de är kärleksögon
av glädjen i
att de ser de givna
gåvoorden
hur dessa ord föll in
hur de slukades
hur viljans händer kupades
de ser vaknandet
hur sprickor öppnas
vidgas
de; hon han ser
det
ej många ser
jag ser deras vackra bejakelsens
kärleksögon
i mötet med de gömdaglömda orden
vilka lever i deras bröst
ja jag ser
hur de ser
skimmerröd andas ur sprickorna
sprickor helas av
deras
kärleksögon
varför viskas sedan
sedan
är sedan
sejda
varför rinner då sanden ut
genom öknars ådror
är det
det spräckta glaset
den spräckta drömmen
sanden rinner ut genom öknars ådror
stiger rese till bergsväggar vilka ej är berg
vilka är
kornen
de osagda
obejakade
är sedan
sandstormen vilken tränger in
i alla porer
täpper
till
är sedan
sejden
varför torkar då hudens grönska ut
genom trädans ådror
är det
det spräckta ljuset
värmen
den spräckta drömmen
dessa väggar skall rasa
då dammet lagt sig
är orden upplysta
talas de
skall deras marker
grönska
i många nätter
måntomma
månfyllda
har jag sett
ett månvarv andas
och
därför
tar jag min hand
lägger den till min kvinnokind
i insikten av att detta är
är det enda jag behöver i denna stund
därmed öppnar jag
den källa vilken sköljer
tankens
nu rena skål
älskade
endast du vet
till den jag talar
och stiger du
ut ur vill
in i din vilja till
se detta
älskade
därmed öppnar jag
den källa vilken sköljer tankens nu rena skål
sakta stiger klarkällas
lyfter min vänstra hand
lyfter min högra hand
släpper
ut
hör vatten porla
upplever droppar tindrande
fingrar strömmar
står i ett vattenfall
i lotussjön
andas
dig
frågar dig
är
din
viljegärning
stiga
in
i den stund dina steg är redo
möta mig i detta
så andas jag in mig
i mitt
hjärta
se röd rubin omfamna blå safir i smaragdblads hjärta
så andas jag in mig
i mitt
hjärta
så är tanken i denna eviga stund
denna diamants klara rena linjers ursprung
i den stunden är jag i denna hjärtgård
älskade
endast du
vet till den jag talar
står i ett vattenfall
i lotussjön
andas
dig
är det din vilja
gives du tillträde
föreningen är denna diamants klara rena linjer
älskade
därför
tar jag min hand
lägger den till min kvinnokind
i insikten av
detta är
är det enda jag behöver i denna stund
därmed öppnar jag
den källa vilken sköljer tankens nu rena skål
i detta vidgas stämman
jag älskar mig
i insiktsljuset av detta
därigenom
kan jag älska dig
ren
rent
måndroppe
stiger in i
soldroppe
vi
är
älskade
då dina steg är redo
du
man av sjö
av vind
vakare av eldblad
min håg
är en våg
av vi är
är
och jag kysser de oh sagda ordens kokong
i vetskap av fjärils tvenne vingar
jag ser gåvan skölja mina stränder
ser de givna orden
hur de föll
älskade
endast du vet
till den jag talar
är detta sejd
är detta den helade drömmen
tysthänge
i det okända trädets kända
du bär mina drömsteg
endast en
en hand kan uppleva
det
trädet
intill den stunden
är jag
tyst
tysthänge
älskade
du är mitt hjärtas glöd
mitt hjärtas glöd är en pärla
i drömoceanens vidvingars vackra
slut dina ögon andas mig i mitt inre
en stilla kvinnovind
ett stilla kvinnoregn
vilket flyter med markerna
upplevde i denna dag min kvinna i hennes ögon
och jag säger dig man
hon är vacker
för dig
stiger jag ur hennes ögon
till
*
(soldroppar)
låt mig
soldroppar
andas jag
in i
vinden
man av stenriken
låt mig se isarna skölja
din hud
öppnas
soldroppar
andas
jag
löser alla rep
seglar
driver
med
vind
sefyrs händer
är min båt
soldroppar
andas
jag
mitt månbröst välves
stjärnregn
gryningssolen
stiger
sakta
borea ohion blåser havsfågel
soldroppar
andas
låt mig vila mitt huvud
till din skuldra
mjukt mot din skuldra
låt mig höra
ditt
hjärtas rytm
man av stenriken
först då
först
då
kan jag
öppna
mina
blad
och är det en
vilja
soldroppar
andas
jag
*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar