jag förlåter i ljuset av mitt själv
jag förlåter allt det jag mött i ljuset av mitt själv
jag förlåter mig i ljuset av mitt själv
i ljuset av mitt själv förlåter jag mig
förlåter jag dig
ty vi är alla
ett
*
de säger
det sprids så mycken glädje samt ljus
genom
detta
kors
detta kors
se korset
det skänker oss så mycken glädje
genom detta kors sprids så mycken glädje samt ljus
se varifrån korset kom
timmermannen gjorde detta kors
det sammanfogade han
sonen bar detta kors
var det sonen
korset skall ni se
se han bar det på ryggen
de planterade detta kors
i jordar
vattnade detta kors med regnen
vindar fyra förde behov till
lindrade
smekte
rörde vid
elden
etereld
värmde detta kors
och andeljuset strålar
i gudomens ljus
och ni i detta
själens skönhet strålar i andeljuset
detta kors spred sina rötter
så ser du korset läggas i jord
han lades i grotta
stenar vakade med honom
över honom
genom honom
han vattnade stenar med sitt ljus
hon rörde vid dem med sin värme
hon vattnade stenar med källans klara månsilver
du ser korset spira
rosen
taggarna
de vilka stang hans panna
därur steg rosenpärlor
du ser taggarna
de vilka stang hans panna
en cirkel runt pannan
dessa huvudets taggar stinger er
de skall sjunka in i edra hjärtan
jag säger er
plantera era kors
dessa ord har med labyrinterna att göra
med stensättningar
därför lägges cirklar runt
från var kom virket
virket kom ur trädrikena
träd dina steg
träden vandrade till
träd
träden är en bro vilken förenar himlar och jordar
jordar och himlar
detta är gesten
kärleksgesten
säger dig
allt
är
ett
spikarna frågar du
du möter dem var natt
du möter dem var dag
du möter dem var stund
varur stiger
färger
varur stiger helandeljusen
varur
stiger
helandeorden
spikarna
varur kom dessa
ur bergens
ur allt ådror
av visdomsögons vishetskraft
ur stjärnor
ur planeters ögon sammansmältes dessa
vari sattes spikarna
spikarna sattes i händer i skeende
i fötter i steg
då detta var fullbordat
då spikarna förenats med kroppen ”splittrades”
det vill säga upplöstes de samt återgick, förenades med stjärnor
så tala de genom er
det vilket är
jag är
i själens djupa visdom glänser i bemärkelsen lever andens ljus
jag förlåter i ljuset av mitt själv
de säger
det sprids så mycken glädje samt ljus
genom
detta
kors
*
det är nu den vandring inom vilken
inom vilken det är lätt
så lätt;
med fjärilsvingar flyger du bort från dig själv
fjärilsvingar flyger bort
bort från sig själv
sig själv
sig
själv
våren
vårens andning
vår en
vår ens andning
vårens vandring
kärlek kysser
kysser vart sovande blad
kysser
var sovande kvist
kärleken
eterns eld
etereld ren brann i höstens vandring
röda blad
röda lågor
bad himlarnas blommor in i blom
kärleken kysste
kysser
kysser vart sovande blad
kysser
var sovande kvist
kysser himlablomning
stjärnljus stiger
stiger in i vårt bröst
hur kan de blomma i himmelsängen
hur kan de skimra tindra i himmelsängen över markerna
över markerna i vinterns vandring
i vinterns vandring då de är
är i vårt bröst
förglömmandet av sitt eget väsen är i bröstet
i stjärnängen
stjärnängen minner dig
om detta
om
aum
om
minner dig
i detta
liten fågel lever i ditt bröst
hjärtats vingar rör mjukt vid din källa
därför är stjärnljusen
närmre
i höstfamn
i vinterfamn
i hösten regnar eldgnistor
järn
meteorjärn in i hudar
flyttfåglar återvänder i vårens vandring
det är så
det är
så
de ploga ej endast i himlar och i marker
de ploga i ditt bröst
det är så
det är
så
i ditt bröst
i allts bröst
ser du honom
hästen eller oxen drar plogen
ett v
flyttfåglar flyga i v
han håller handtagen lätt i handen
tömmarna håller han
remmar
band
håller han
eller tömmarna ligger över axeln
han håller vägen i sin hand
han ser säden mogna i solens ljus
han andas in doften av brödugnen
han ser sädeskornen
han ser allt
ser fram i ljuset av då i är
han håller kraften i sin hand
hans steg
kysser
liv
liv kysser hans steg
hans
steg
stig
kysser
liv
plog
flyttfåglar
ja
det är en vacker bild
utom er
inom er
betänk detta
bestänk detta
förr stärkte de kragar lärften
lakan dukar
kjolar
stråveck
skråveck
klara avgränsningar mellan yrkesval
mellan skråna
hantverken
hant verken verkan
förr stärkte de kragar lärften
lakan dukar
kjolar
stråveck
skråveck
skjortbröst
ja
de stärkte
det vita
jag skriver skrå
och ser stånd
högre lägre
alla dessa indelningar suckar jag och ler
ty plötsligt ser jag torg med stånd
färgglada med frukter grönsaker dofter glädje
ja betänk detta
bestänk detta
stänk detta vigvatten in i edra ögon
så skall stenen vältras bort från grottan
bort från grottan till sommarens fägring
det är en vacker rytm
att
leva med
*
(natteld)
tände en eld i natten
vandrade in i
begrundande
be
grund
ande
dansade mig genom
genom murar
murar barriärer
flög fri in i vindar
haven vattnade mig
i gryning rullade jag mig samman
i kupad
jordhand
*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar