glödande värme och ljus strålar kärlek in i den upplösta tiden

Du ser de höga skogarna,
Träden är höljda
Smekte av vita dimmor,
Mjölkvita dimmor beströdda med honungspärlor
I gräset
Tusende vita pärlljus

Blommorna spunna spindelvävsskålar
Händer
Daggdroppar
Rent Ljus
Drömhänder
Bjuder Själen att Dricka
Honungsljus i mjölk

Helar
Lindrar
Sårsmärtan
I varat
Världslivet

Du hör den vita vindens andning
Ögonen fylls av det vita ljuset
Allt är vitt
Mjölkvitt med skimrande honungspärlor

Det susar
Rena silverklanger
Hjärtat svarar i guldklangsljus
Skogen
Den vita skogen stiger åt sidan
Slöjorna
Är enorma vingar de lyfter upp

Framför dig ringlar en blå stig
Den leder till berget

Berget skimrar kristallers ljus
Det har druckit mjölk och honung

Silver
Smeker nejden
Vit stillhet
Stillhet
Tystnad

Du ser stigen följa bergets linjer,
En blomstergirlang leder runt berget

Du ser den vita manteln vända
Du ser indigovingarna svepa runt

Nu ser du dem nattens vandrare
Nattfolket
De vandrar uppför berget
Följer den upptrampade stigen
De bär nattens mantlar

Natthimlens mantlar
Svepande hav
Med stjärnors visdom
Talar tyst i mässande själssånger

I händerna bär de lågor
Mjölk och honungsskimrande
De skrider med kännande steg

Sången strålar nu ut
ur deras munnar
Leder
Lyfts
Är Himmelssången

De når toppen av berget
Vandrar in i livsspiralen står i ring
Lyfter lågornas ljus

Moder Måne ler skimrande ljus in i natten
Spegelns yta öppnas
Lågorna
skimrar guld

Hjärtats guld
Strömmar in i händernas skålar

Glödande värme och ljus
Strålar kärlek

In i den upplösta tiden

Du ser den vita skogen, de renade stammarnas folk,
I alla tider har en längtan funnits efter eller till en fredad plats,
Den har många namn och är egentligen namnlös, låt oss benämna den shamballa, du tycker om klangen i det ordet.
Var gång du ser detta shamballa inom dig, ser du mjölvitt ljus med skimrande honungspärlor.
Du ser de silverne bladen och de gyllene bladen.
I korta ordalag kan Vi säga att du ser det rena vita.
Du ser fjärilsljus och vingar, det du ser är flygande små stjärnblommor, de liknar maneter ty efter dem ringlar silkesband.
Så ser du dem,
Alvdrottningen och Alvkonungen.
Du ser deras höghet, att de når himlens höjder och samtidigt står de framför dig.
I ögonmöte,
Jämnbördes,
Du ser också träden öppnas och folken stiga ur dem. Du ser deras kroppar, dessa är nu skrudade i dimmans slöjor.
Du ser deras hår, det silverne håret med guld i.
Du har suckat många gånger den senaste tiden över att vi alltid återvänder till håret.
Ser du det silverne håret med gyllenen slingor är spindelnätets trådar, det skimrar drömljus.
Du frapperas av deras ögons skönhet, det är verkligen att stiga in i oändlig kärlek. Dess ljus är rent klart vitt, det finns inte ett stråk av tvivel inte ett uns av tvekan.
Du ser deras ögon och dessa är djupt blå, indigoblå med guldbelysta strömmar.
Det ger en mycket varm mörkt blå nyans, det är indigoljuset belyst av hjärtats guld.
I sagorna har dessa folk benämnts alvfolken och de är det.
De innehade visdomen och visheten.
De var och är den rena vita tanken.
De var och de är Fredsbärare,
Den vita duvans folk.

De är; Hon stiger upp ur luften med en skimrande strålande vit pärla.

Vi har tidigare talat runt Modern och detta är den vita Moderns sfär,
Det är Andens sfär, de andas andeandningens ljus.
Varför benämner Vi dem
Nattvandrare
Nattfolk
Det vet du; i nattens mörker talar stjärnorna ljus,
Du skrev idag: den svarta själen/det lägre jaget möter den vita själen/ det högre jagets framsträckta hand... genom överjagets kärlek.
Se De svarta vingarna vända
Luftens Andas
Ljusvingar
Vita
Detta är en mycket god bild.
Tidseonen upplöses, ljuseonen strålar in i lufteonen, himmelstronen står i klart ljus, eldsljus.
Sjunger halleluja.
Vad är detta?
Vi har många gånger under den sista tiden sagt indigoljus, vi har delat upp ordet indigo för att påvisa vikten av att stanna upp, vandra in i sitt själv.
Vandra ut från sig själv och in i sitt själv.
In dig gå,
Indigo,
Indigomanteln vänder det så kallade fördolda blir synliggjort.
Hur sker det?
Tidseonen upplöses, ljuseonen strålar in i lufteonen
Det finns många vackra målningar vilka visar att ängeln är utanför människan/liven.
Slöjan lyfter och blir det barnet vet.
Änglarna vandrar in i och uppfyller hjärtat med hjärtguld.
De så kallade högre sfärerna stiger in i jordsfären,
Hon stiger upp ur elementen bär strålande pärlor ur var och en.
Dessa strålar ljus in i ljuseonen, in i herradömen, makter och välden till vishet, rörelse och form, befruktar det vilket var, därigenom står himmelstronen i klart ljus, i eldsljus.
Ser du;
Venus vandrar in, hon är kärlek, lyfter fram eller upp personligheten ur det lägre jagets sfär, den gråtande Modern helas genom Merkurius, genom ärkeänglarnas krets, de bär elden i sina händer, inte den förgörande elden, ljusets eld.
Venus står nära skymningen och gryningen hon bär Moder Månes slöjor, kammar silverregn in i sfärernas sånger.
Tronen står i himlen: himmelstronen står i klart ljus, eldsljus.
Viljan står i himlen runt den strömmar allkärlek och harmoni, vad annat är detta än halleluja.
Det vilket var ovan är nu nedan, det vilket var nedan är ovan,
Alltet är i er,
Alltet är den eviga strömmen av allkärlek, harmoni till vilja i balans.
Den sunda viljan har fötts,
Den sunda viljan till kärlek,
Vad är denna kärlek?
Den är hjärtats röst,
Samvetet,
Moralen,
Sanningen,
Friheten,
Sant Liv I Kärlek,
Himmelsvisionen är förverkligad jordad mening i meningsfylld närvaro i jordvisionens förverkligande i himmelsk mening – Jordvisionen är förverkligad himmelsk mening i meningsfylld närvaro i himmelsvisionens förverkligande i jordisk mening…
Fingrarnas fjärilsljus klipptes av
Föll ned i näckrosdammen
Fingrarnas ljus klipptes av
Bars in i Solfamnen
Strålar
Vida

Låt oss nu se de ord du skrev under natten;
– Det du sår idag skördar morgonvinden.
I oändliga eoner har frön såtts, i dagens ljus sås frön i jorden, i livet – till liv.
Fröna omges av alla elementens krafter och de bär elementens krafter i sig.
Karmabegreppet är att se livet i backspegeln och se att det du gjorde bakåt är speglingen av idag.
Det du sådde är plantan idag.
Det du sår skördar du.
Visst är det så.
Vad säger dessa ord: det du sår skördar morgonvinden.
De orden berättar något mycket visdomsfyllt.
De berättar att fröet, sådden lyfts in i kvällens händer till aftonens händer. Sådden sitter i himlasfären och samtalar med de vises ring.
Stjärnringens tolv ljus.
De tolv eldarnas ljus.
Sådden tvagas i månsjön,
Lyfts in i drömmen och skördas av morgonvinden.
Det lever i de två stroferna du skrev;
Hon blickar ut över frusna själar
Väntar stilla i jordro.

Hon vandrar över snöängen
Stänger mardrömmens vånda
Öppnar drömljuset
Sådden tvagas och lyfts in i dagsmedvetandet.
Ibland blir det missväxt – är det för att vi vill straffa, eller är det prövningar, eller karmaläxa.
Det är ingetdera, det är de stora suckarnas och jämförelsens missväxt.
Se aldrig livet ur andras perspektiv, se det genom att vandra ut från dig själv och in i ditt själv.
Då sker något,
Genom att vandra in i sitt själv är självet i det högre jaget i Solfamnen.
Stegen kan vara tunga,
Livet kan vara tungt,
Fotstegen kan sjunka in i jordtyngden ända upp över knäna,
I den stunden sveper Solvinden runt livet.
Varifrån kommer denna vind,
Den kommer ifrån solvindarnas grotta,
Den är hjärtats guld.
Vindarna sveper ut och runt,
Visar det egna livets väg,
Det egenartade livets väg,
Unik livsvägs möjligheter.
Solvindarna omfamnar tyngden och löser upp den,
Vad sker,
De grå molnens svarta slöjor löses upp,
Det blir ett glittrande kaskadregn av regnbågsprismor,
Bladguld regnar ned.
Men först lyfts tyngden, det är en uppåtgående spiral, en virvelvind.
Den roterar och skiljer ur… den kärnar smör.
Så är det;
Det du sår idag skördar morgonvinden,
Solvinden
Omfamnar tyngden

Löser upp.