lördag 23 januari 2010

14 januari 2010

vad är livets klanger
klangvävar

snö
är en vacker bild av denna upplevelse
du skriver ofta: vita sidenjordar

du kan skriva: vitmembran

inom cirkeln – livets cirkel finns
skiktmåleri
du vet att vid denna teknik behövs tålamod eller hjälpmedel till hands
tillåter du ej färgen att torka blir allt en sörja

dripp dropp
snö
tinar

smälter

dripp
dropp

tinderljus
tinderglädje
pärlskrattande stegljus

droppar faller
in i samma plats
en
plats

svart sjuka vaknar
avund
avund
sveper om

lera stänker
sörjan blir vidare
vidare

dränering
behövs

kupa händer om

varför inte spade;
marken har sovit rosensömn i vackerbädd

hennes hud
är skör

bruka dina händer
bruka dina händer
vackra
människobarn

känn jorden
upplev
jordelivets gångandes språk

gräva
gräva
smeka kanal
vatten
porlar

bäckar porlar
marken
ler
vattnet ler
alltet
ler

alltet
ler

vidplats

vad är livets klanger
klangvävar

snö
är en vacker bild av denna upplevelse
du skriver ofta: vita sidenjordar

du kan skriva: vitmembran

inom cirkeln – livets cirkel finns
skiktmåleri
du vet att vid denna teknik behövs tålamod eller hjälpmedel till hands
tillåter du ej färgen att torka blir allt en sörja
varje skikt är ett slags
membran
vi säger inte mellanvägg ty detta membran är
en rörelse
en
medföljande rörelse

genom detta är snö en mycket bra bild
snö singlar
dalar
mjukt över
slöja lägges över marker
smälter in

stjärnor

himmelsstjärnors ansikten
speglas i jordestjärnors ansikten
se så bilden av korsarmarna nord syd öst(er) väst(er)
överallt speglas ansikten

meningen
möts
i
mitten
detta utan övertagande
meningen möts i mitten utan övertagande ingår de i varandra
då hjärtat lever är du icke längre du

då har delen blivit helheten
helheten har blivit delen

det är att uppgå i varandra,

däri finns ingen rädsla
däri lever icke mänskliga begrepp såsom ägande, krav eller förväntningar.

det är ett stadium,
det är upplysning genom kärlek

är vågen i guds hav.

det är att förlora sig själv, vilket är att vinna sig själv.

det är sfärisk dans,
diamantens ljus,


det är skönhet och liv över alla gränser

meningen möts i mitten utan övertagande ingår de i varandra
detta är inte en romantiserande bild
detta är att födas
detta är livets klanger

är vibrationer vilka uppstår vid två kroppars möten

fingrar
vidrör sträng

de

rör vid varande

dunvindar
sveper in

lindas
om


faller mjukstilla
seglar
lyfter
om

former läggas i varandra

du ser vita vidsträckta marker
allt det vilket säges stå upp, höja sig över markytan planas ut
allt är skimrande
plant
allt liv är en plans ytrörelse

du ser vingar
fågelvingar vida
de flyga
in i varandra

du ser en liten fågel ”sugas” in i en lite större denna ”sugs” in i en ännu lite större. Det är inte så att de sugs in i varandra de uppgår i varandra. Det är bilden av en droppe vilken faller in i havet, en vindil vilken stiger in i luften, vingar stiger in i

du ser denna planyta
den är inte stilla
stilla
stillastående
den är gnistrande färgkaskader

ett oändligt lugn

du bakar kakor
till dessa har du formar

du kavlar degen och trycker ut former
till detta bak finns behov av varsamma
kännande händer

former
lyfter ur former ur plan yta
planande yta

formerna lägges på plåt och gräddas

inte i för hög värme
och inte för länge

dunvindar sveper in
lindas om

det sker i de nordliga rikena
vintern andas
träden är skrudade
allt är skrudat i kristallfjädrar
formerna går in i varandra
uppgår i varandra
därmed upphör de inte
de är där
delarna skapar helheten
helhetens skönhet
ändå
de uppgår i varandra
i gnistrandebjudande skönhet
dotter
du har skrivit om falkar om falkens väsen
se mannen stå i cirkeln
höjandes handen
falken flyger
återvänder

Örnens vishet
Kondorens kärlek
Fader moder
solspannet seglade vida
drogs av de sju
i solspannet strålade deras kärlek
så vackra de var
så vackra
de är
följde cirkelns omkrets
omfamn

bruden och brudens gemål
make och maka
hennes fader hennes moder

viskar

hennes namn till liv

se hennes vackra vinterskrud
bruden vilar stilla
i kärleks hamn
höken sändes först

kakor bakas
kakformar brukas

barnet sitter i sanden med formar

modern står i köket bakar mandelmusslor
mandel
blommande mandelträd

vackra leende ögon

ler

kärlek

kärleken är
en pärla

i havet andas dess skönhet

i gemensamhetshavet strålar gyllenringen
höken innehar mycket god syn
höken sändes först

vingarna vandrar in i varandra

ur allt detta stiger formrörelsens geometriska budskap

icke stillastående
dunvindar sveper in
vita
klargörande
*

Beströmmas
i de klaraste ögon

speglas
klippa


marker oändliga vidsträckta

ljusspann

lindade sjalar


vita vingpennor skriver sagosvar


I natthamn
seglar
vida
ord


klippa vecklar ut fingrar


skimrande
elddjup
glöder


hjärtvärmes djupliv
flödar


i nattens segel kupas händer
om

frysande ögonljus

söker blickar

vemodsklanger
höres

blickar söker

vingars sus
genomkorsar
dälden

vingspetsar synes
snudda
vid

varandra

de skriver
kärlek

ur klippas händer
bestrålas de av opalljus

*
Frismekande

vackersten i markers händer
andas spetsskruds
vitrosmönster


vågor

mjuka falla
runt

bäckens istoner
gyllensilver
stiger
höga

sälgen
andas
stilla


smeker
hennes flätor fria


löser upp hennes hårt knutna
livgördel


Inga kommentarer: