måndag 25 januari 2010

25 januari 2010

Varför säga
Såsom ett blommande körsbärsträd
Såsom ett blommande mandelträd
Såsom
Som

Kärleken är
Hela
Körsbärsdalens blomning

Ja, varför säga så som
då bilden är:

kärleken är vid

är oändlig

kärleken är flöde utan ord med ord

kärleken föder
kärleken omskapar
kärleken är i allt

se blombladen dala till marken
se frukterna se bären
då vet du vad omskapa är

dölj icke ditt vackra ansikte
vänd det in i solen
det är vackert i solen

det är vackert i kärlek
av kärlek

tidsmolnen sköljer
det är en stor bild
det är en vackerbild

tidsmolnen sköljer
ordet sköljer är inom dig
vad är att skölja
vad är tidsmolnen

de mänskliga tidsmolnen är
grå
mörka
dessa moln sköljes i källans klara vatten

du vandrar i skogen
plocka
plocka bär

hur ogärna du än vill se det kvarstår ett faktum

bären har behov av att rensas innan sylten kokas

så är det i livet

ser dagen andas

anande
skimmerblå


i skira

skirtunna slöjor


kanske är det så

vi behöver
endast


endast



lyfta handen

varsamt smeka den undan


ty den är

aldrig

där


ser marker
träd

stillväntan
fylld med rörelse

silvervindar

andas
renande


ögon

anar

violljusets

utandning

in
*
himlen är i detta andetag
så svårt att säga andetag då intet kan tagas
så vackert att skriva andetag då allt kan tagas emot

himlen är i detta andetag så oändligt vacker
andas

guldsilver i kopparskrud
så skir
så ljusfolkslätt
så strålande stark

aningsvioletta fågelvingemoln sveper vida

bakom
i
är vitblå

sakta upptändas glöden

solfader
stiger in i havshänder

sluter ögonvingar i grotthölje

stjärnjungfrur skrider
stilla

höljer
trädfolkens kronor in i
eldsljus

rötter omfamnar varande varandra
inom jordesfär

fröbarnen gläntar
varsamt

sov barnen mina sov vitdröm
nynnar modersfamn

sov ännu en stund
aningsvioletta vingar

öppnar fingrar
purpurfjädrar målar himlar

turkosvindens gyllenljus omfamnar öga

granmantlar vida hälsar

hon sover
stilla
dröm

mina drömmar är icke mina de är ur en högre sfär
de berättar det vilket är
inte om
ty de är i
mina drömmar är icke mina de är ur en högre sfär
de skrivs av
är
de synes i tidssprickan av
gudomens tid
samt mänsklig tid

där
sköljer de inom

skogen är dunkel, skymningsdunkel eller gryningsdunkel
skymningsdunkel är den
i exakt det ögonblick då allt
alla konturer suddas ut
han vandrar i skogsliv
här är skogen alla otydliga gester
allt vilket göms
skogen andas fukt
kyla
fuktkyla
under vandringen hör han droppars ljussånger
han hör livet bak alla masker
hans steg är mjuka
markerna tycker om stegen

du ser en rutschbana
den är verkligen guldskimrande
du ser en vid oval eller cirkel
mitt i denna är ett hål
till det yttre kan detta hål kännas vara avgrund
det är ett svart hål

du kan likna denna cirkel vid en solros den är en mycket vid lotusblomma
det är en enrings krona
den ligger framför honom
ett blad lägger sig mjukt framför honom
han sätter sig
du hör
han tycker om att åka rutschbana
bladet närmar sig hålet
bladet med honom

så far de
i hisnande fart
det du ser är att han de viner genom mängder av riken
egentligen rotsystem

han upplever hela resan

så landar de
mjukt

ibland är upplevelsen att vina
virvla
ruscha

men

allt landar
mjukstilla

var stilla i din fruktan tag udden av dess rädsla, skriv orden, se vinden vända dess öga.

stilla
se tillitens inre levande ljus andas

längtansstilla
levande älskande når gärning till andnings närhet ser solen tala inom livs lär ande
längtansstilla
stilla

vida

var i din ande

själsstillvida
så jordas älskans lugn ström strålar till inre läkande liv värmas i du andeljus
själsstillvida vida still längtansstilla stilla

stilla ropar vinden

fruktan
för rörelse undan kärlek till avig nära

fruktan
frukta
finner rörelsens under kvävd tagen andhämtning
frukta
fruktan

räds

ridå ändrar dröms sannhet
frukta icke fruktan räds icke

lyft handen
still
stilla
allt är väl

i hjärtvida
är
*

Allt har en orsaksverkan tolka nu icke detta till att vara straff eller ödesmättad dom. domen är icke en järnvägsbom den är en järnvägsbom vilken hindrar tåget från att kollidera eller skena.
Du har märkt att vi ofta säger det är inte och i nästa mening är det.
domen; ur juridisk aspekt har vi talat runt; du kan se en dom vara negativ eller av positiv art.
Det är med avseende till alla domsord.
järnvägsbommen kan vara ett hinder, då har den omedvetet eller av en slump fallit ned, det är oväsentligt hur mycket lokföraren än söker få undan den.
visst är det så att tåget kommer att söndra den
men varför måste den söndras
se bommen för vad den är
den är där
dels för att gående åkande inte skall köras över
den är där för att leda tågets väg.

i skrivandets stund ser du barnets tåg; märklintåg.
du ser ett helt landskap uppbyggt.
det finns tunnlar skog marker berg.
berg
en kvinna sa; vi går runt berget år ut och år in ser inte vad berget vill visa.
du sade; vi måste våga gå in i berget.

så är det;
hur skall berget kunna tala då du går runt det.

berget kan inte heller tala då du spränger det med dynamit.

där är orden runt tidssprickan;
mina drömmar är icke mina de är ur en högre sfär
de skrivs av
är
de synes i tidssprickan av
gudomens tid
samt mänsklig tid

där
sköljer de inom

de är vårt
liv
*

vandrade in i bönen
tömsamtalet
det är vackert att tömmas

det är att vända ansiktet
till
uppleva vindens mjuka smekning
vårregnet
sommarregnets
milda ansiktssång

uppleva
inom
helhet
starkt


vara ett med

uppleva orden
alltet strömma
med
i

avsluta med tyststilla
med trumma

uppleva
ljusskimrande
ro
allt har en orsaksverkan tolka nu icke detta till att vara straff eller ödesmättad dom.
skriv så orden du skrev till en kvinna, se hur väven vävs;
du själv

är livet


se natthimlen
ibland synes inte stjärnorna
du vet
de är där

du arbetar intensivt med alla dina steg

ibland måste du andas

ett steg fram två steg bak
så är det inte
det kallas andningspaus

hinna med

annars blir allt ett korthus



allt tilltrasslat har behov av att redas upp
visst är det så att livet går att dela upp delas upp.
delas upp, schemaläggas
rutas in
det går inte att exempelvis ha ett rullande schema,
men visst går även det,
då rullningen följer livscykeln
cirkeln
ja visst är detta genomförbart bara det inte sker med en synt
det viktiga är att rytmen lever
att schemat följer samt
svarar till rytmen
rytmlivet
livsrytmen
allt liv mår bra av rytmvandring

visst går det att dela upp livet
det går alldeles utmärkt att göra så, men
då endast i bemärkelsen av tydliggöranden,

ty då bilden är, inom citationstecken vilar,
sveper mjukvinden om,
så är allt åter en skimrande väv.


du klättrar på stegen
stanna på varje pinna blicka ut andas

grips
inte
av höjdrädsla
balansandning är ett vackert innebördssmycke.

skymningen
var
är

så oändligt vacker


vacker
vacker

däri är skönhetens visdom

skymningen vandrar vis
visande

kvällen andas

tinderögon

du är
utur skymningens visande
händer såg du
venus

koppar – metallen koppar; den ärgade kopparen
du har alltid undrat; varför röd varför grön.
du ser andeljuset; du ser morgonen samt aftonens ljus:
kopparandning
det är fascinerande att koppar ärgar
koppar är
Venus
är morgon samt afton
*
*
*
skymningsstilla
skymningsstilla

andas dina ögon
om
dina händer
in

mig

i kopparskimrans


turkosvinds guldskimrande purpursegel

andas aningsvioletta
drömmoln
*
himlen är i detta andetag
så svårt att säga andetag då intet kan tagas
så vackert att skriva andetag då allt kan tagas emot

himlen är i detta andetag så oändligt vacker
andas

guldsilver i kopparskrud
så skir
så ljusfolkslätt
så strålande stark

aningsvioletta fågelvingemoln sveper vida

bakom
i
är vitblå

sakta upptändas glöden

solfader
stiger in i havshänder

sluter ögonvingar i grotthölje

stjärnjungfrur skrider
stilla

höljer
trädfolkens kronor in i
eldsljus

rötter omfamnar varande varandra
inom jordesfär

fröbarnen gläntar
varsamt

sov barnen mina sov vitdröm
nynnar modersfamn

sov ännu en stund
aningsvioletta vingar

öppnar fingrar
purpurfjädrar målar himlar

turkosvindens gyllenljus omfamnar öga

granmantlar vida hälsar

hon sover
stilla
dröm

mina drömmar är icke mina de är ur en högre sfär
de berättar det vilket är
inte om
ty de är i
mina drömmar är icke mina de är ur en högre sfär
de skrivs av
är
de synes i tidssprickan av
gudomens tid
samt mänsklig tid

där
sköljer de inom

de är vårt
liv
*
var stilla i din fruktan
Var stilla
i din fruktan

tag udden av dess rädsla

skriv orden

se vinden vända dess öga
*
De skimrar
i

vackerleende
ljus

vaknar hon rosenkindad

inom hans hjärta


hennes läppar
doftar rosenolja
över hans hud
in


de skimrar gryning
*

Han
han vandrar i skogens liv

hör avlägset

skogens andningspuls

lugn
rytm

mjuk bäddar mossan
virvelljuden

en hand
en vind
en

omfamnar
hans
steg
mjuka

han tycker om att åka rutschkana

han skymtar i dunkelljus
himmelsvid
lotus

framför nära

ett blad lägges inför
han vet

bugar leendeljus

sätter
sig

i hisnande gyllenljus viner han
genom mitten
vidare

stjärnvindar gnistrar

hans ansikte ler

mjukt stannar bladet


han är i skogens andningspuls

lyft dina vackerögon
höga är stammarna
doftande

susande
pelarljusens gryning strömmar in

han andas stilla
i

ögonljusring

ur dimman
stiger
hon

till

helhet

Inga kommentarer: