Vi har talat om viljan, viljan kan vi tala länge med, vi skall nu vandra med tanken.
Tanken ser du inte, den är där i bakgrunden antingen är den en stilla vind eller storm eller en störd bisvärm eller
eller.
Du ser den inte, du ser inte fostret heller.
Fostret eller embryot är innesluten i moderns hölje, viktlös drömmande i vatten, embryonalvatten, livsvatten, fostervatten ofta ses bilder med embryot med tummen i munnen samt navelsträngen, viktlös är en bra benämning, du ser icke embryot.
Självbefruktande är tanken kan vi säga,
Hur frågar du genast är embryot självbefruktande.
I detta fall är det så.
Barnet har icke erövrat språkbegreppen, tankebegreppen, genom hudlagren hämtar embryot livsinformation, bygger upp ett känslominne brukar du benämna det. Alla ljus stöter in, alla färger filtreras genom huden, allt är en dov låt oss säga massa. Till viss del är upplevelsen den vilken en nästan döv har. Ljuden är bäddade i bomull icke helt klara.
Tanken ser du icke den hämtar information utifrån samt lagrar den.
Gärningen är det födda barnet,
Barnet har behov av hjälp till att skola viljan.
Ja det är en bra bild av tanken_ det ofödda barnet samt gärningen varandes det födda barnet.
Oförtröttlig vandrar viljan bär hjärta i händer
tröttas icke
ser ogräset växa överallt
mosstäcke lindas om
kvävande, inte kvävande
gömmer gryende morgons daning
lägg handen till mossans svalkande kind
andas skymning
andas gryning
daggens silverne rena klarljus
stillnar upphettat sinne
stillnar
stillnar in till ro
sov
sov stilla lilla barn
vandra i din dröm
känn skönhetens steg
omsluta dina fötter
mjuka kännande mockasiner
snörning är icke
kännande mjuka mockasiner
klingande pärlbroderier
pärlor äro frön
frön av ditt liv
givna till att spira i hjärtats glöd i din dagliga gärning
Oförtröttlig vandrar viljan bär hjärtat i händerna
tröttas icke
ser ogräset växa överallt
kupar rödskimrande händer över
lyssnar
hör ogräs bedjande vilja
hjälp mig upp in i ljus
händer lyfter
är en skål vilken bär ogräs bedjande vilja
sakta helas ogräset
blir
kultiverad växt i vidgad gärning
o gräs
Oförtröttlig vandrar viljan bär hjärta i händer tröttas icke
vandrar vida kring
hör ropens bedjande viljestämma
är alltid nära
är alltid
i är
vänder aldrig sitt ansikte bort från lidandets bön
ger sig själv
fullt helt till
sitt själv är
i andens ljushänder
Sovvakan
Sov
vackerbarnet
du mitt inre ljus
linda ditt hjärta runt mig
bär mig in i ditt drömland
till dig
så suckar den trötta själen i
långt bortifrån nära
hör hon
paddelns mjuka vattensmekning
bak slutna ögon ser hon
händer
vackerstarka om
bak slutna ögon ser hon
glittrande droppar
känner varm närhet
vandrar in i öga
hon sitter i de höga skogarnas hägn
där stegen är
tystljus
där händer är
mjuka vindar
där ögon är
klara livskällor sannhets brunnar
där läppar äro
rosenblad
mjölk och honung strömmar i orden
skapar
förlöser
bundna liv
blommor ler runt henne
fåglar sjunger med hennes hjärta
fjärilar dansar
alla djur är henne nära
marken växterna stenarna
skrudad är hon
i ljusockra himmelsvit klädnad
vackermönster blå röda dansar runt fållen
fötterna är bara
håret är ringlande frilockar
hon rodnar
ser honom
hans starka vackerkropp
hudens brons
hans långa svarta hår
med trenne fjädrar
han bär höftskynke
ljusockra himmelsvitt
vackermönster röda blå runt fållen
i dagars nätter
i nätters dagar
har mannen arbetat med trädets stam
den nionde skumningen badar floden eldröd
han sträcker fram handen
smeker kanotens linjer
varsamt
lägger han den i flods händer
åter sträcker han fram handen till kvinnan
ber henne stiga in
utan att röra talar de kärlek
de seglar med floden till liv
fritänke
fritänke skriver tecken i sanden
vitvingar omfamna gemensam kropp
vindfång famnar vitfågel
tecknen flyger ur sand
*
Moder slut mina ögon från allt
för det vilket icke är
alltid
*
Sorgmantel över mina axlar
ej tröstmod
ej trösterik
tynger mig till bortanför
*
Tanken ser du inte, den är där i bakgrunden antingen är den en stilla vind eller storm eller en störd bisvärm eller
eller.
Du ser den inte, du ser inte fostret heller.
Fostret eller embryot är innesluten i moderns hölje, viktlös drömmande i vatten, embryonalvatten, livsvatten, fostervatten ofta ses bilder med embryot med tummen i munnen samt navelsträngen, viktlös är en bra benämning, du ser icke embryot.
Självbefruktande är tanken kan vi säga,
Hur frågar du genast är embryot självbefruktande.
I detta fall är det så.
Barnet har icke erövrat språkbegreppen, tankebegreppen, genom hudlagren hämtar embryot livsinformation, bygger upp ett känslominne brukar du benämna det. Alla ljus stöter in, alla färger filtreras genom huden, allt är en dov låt oss säga massa. Till viss del är upplevelsen den vilken en nästan döv har. Ljuden är bäddade i bomull icke helt klara.
Tanken ser du icke den hämtar information utifrån samt lagrar den.
Gärningen är det födda barnet,
Barnet har behov av hjälp till att skola viljan.
Ja det är en bra bild av tanken_ det ofödda barnet samt gärningen varandes det födda barnet.
Oförtröttlig vandrar viljan bär hjärta i händer
tröttas icke
ser ogräset växa överallt
mosstäcke lindas om
kvävande, inte kvävande
gömmer gryende morgons daning
lägg handen till mossans svalkande kind
andas skymning
andas gryning
daggens silverne rena klarljus
stillnar upphettat sinne
stillnar
stillnar in till ro
sov
sov stilla lilla barn
vandra i din dröm
känn skönhetens steg
omsluta dina fötter
mjuka kännande mockasiner
snörning är icke
kännande mjuka mockasiner
klingande pärlbroderier
pärlor äro frön
frön av ditt liv
givna till att spira i hjärtats glöd i din dagliga gärning
Oförtröttlig vandrar viljan bär hjärtat i händerna
tröttas icke
ser ogräset växa överallt
kupar rödskimrande händer över
lyssnar
hör ogräs bedjande vilja
hjälp mig upp in i ljus
händer lyfter
är en skål vilken bär ogräs bedjande vilja
sakta helas ogräset
blir
kultiverad växt i vidgad gärning
o gräs
Oförtröttlig vandrar viljan bär hjärta i händer tröttas icke
vandrar vida kring
hör ropens bedjande viljestämma
är alltid nära
är alltid
i är
vänder aldrig sitt ansikte bort från lidandets bön
ger sig själv
fullt helt till
sitt själv är
i andens ljushänder
Sovvakan
Sov
vackerbarnet
du mitt inre ljus
linda ditt hjärta runt mig
bär mig in i ditt drömland
till dig
så suckar den trötta själen i
långt bortifrån nära
hör hon
paddelns mjuka vattensmekning
bak slutna ögon ser hon
händer
vackerstarka om
bak slutna ögon ser hon
glittrande droppar
känner varm närhet
vandrar in i öga
hon sitter i de höga skogarnas hägn
där stegen är
tystljus
där händer är
mjuka vindar
där ögon är
klara livskällor sannhets brunnar
där läppar äro
rosenblad
mjölk och honung strömmar i orden
skapar
förlöser
bundna liv
blommor ler runt henne
fåglar sjunger med hennes hjärta
fjärilar dansar
alla djur är henne nära
marken växterna stenarna
skrudad är hon
i ljusockra himmelsvit klädnad
vackermönster blå röda dansar runt fållen
fötterna är bara
håret är ringlande frilockar
hon rodnar
ser honom
hans starka vackerkropp
hudens brons
hans långa svarta hår
med trenne fjädrar
han bär höftskynke
ljusockra himmelsvitt
vackermönster röda blå runt fållen
i dagars nätter
i nätters dagar
har mannen arbetat med trädets stam
den nionde skumningen badar floden eldröd
han sträcker fram handen
smeker kanotens linjer
varsamt
lägger han den i flods händer
åter sträcker han fram handen till kvinnan
ber henne stiga in
utan att röra talar de kärlek
de seglar med floden till liv
fritänke
fritänke skriver tecken i sanden
vitvingar omfamna gemensam kropp
vindfång famnar vitfågel
tecknen flyger ur sand
*
Moder slut mina ögon från allt
för det vilket icke är
alltid
*
Sorgmantel över mina axlar
ej tröstmod
ej trösterik
tynger mig till bortanför
*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar