Ellips,
En ellips en elliptisk form har du alltid känt värme inför.
Den elliptiska formen är dels vackermandels öga
Mandelsöga
Mandelsfrukt
Mandeln är en frukt vilken består av ett hårt skal med porer,
Hårt porskal
Porer är kanaler
Mandeln är en frukt med ett kanalskal.
Inom detta skal finnes ett mjukare skal ändock är detta skal höljande
Ådersskal
Ådringsskal
Innanför detta är den vita; elfenbensvita kärnfrukten.
Sötmandel, bittermandel.
Låten bittersmaken bli sötma
Sötsmaken bli bitter inte bitterhet.
Bjud inte tigande tystnad efter rök.
Röken kommer av fuktig ved eller av att någon söker kväva elden.
Röken är eldens signaler
Var och en vilken ser dessa signaler torde resa sig ur sin sömnbädd inte till att tiga till att bli ett rungande sanningssvärd vilket utropar;
Se skadan du åsamkar helheten genom att släcka den eld vilken har skapats i kärlek till kärlek.
Den elliptiska formen är leende mandelöga
Blommande mandelträd; de orden har du alltid älskat.
Den elliptiska formen är urformen; ägget,
Den elliptiska formen är även den blommande knoppen, omlott ligger bladen i spiral,
Till knoppen vill vi komma,
Knoppen är den blivande kronan, det lever även blomnymfer vilka öppnas i dags ljus och slutes i natts ljus
Kronblad är hjärtformer, är elliptiska former
Är urformer
Urformen är stjärnor
Planeter
Dessa vandrar i cirklar
Ibland sägs det att de skymmer varandra eller förmörkar varandra
Den förmörkade synen.
En gång vandrade de hand i hand
Så sköna
Så vackra
Sannhets bländande skönhet
Han i guldmantel
Hon i silvermantel
Himmelshovet var alltid runt dem sfärernas slingor skapade evinnerliga tonarter i perfekt gehör orden talades icke de tonades tystmöten i ögonljus var det
Av något lades stålband runt de skildes åt illusionen blev jord och himmel åtskilda synen förmörkades i bergen hördes hammarslagen eldar brann höga järnet glödde steg in i himmelshaven
I höstens famn synes lanternor skimra de vandra med lyktor i skog lindar ljusslingor mellan till allt hennes hud skimrar innerljus järnet faller in i jordens händer stålbanden brista ett efter ett åter nalkas de varandra i det vilket är ekliptisk dans.
*
ord
vishetens Moder Sophia gav en gång orden
gav en gång
Hon gav icke en gång
Hon upphör aldrig att giva
Hon är den svarta Modern dväljes av människan glömska
dväljes i att hennes döttrar piskas
piskas på grund av den kärlek hon nedlagt i dem.
Se Henne bli den Röda Modern
Magma flödar
Se Henne bli den Blå Moderns omfamn
Detta då magman renat de blindas svedda hjärthöljen
Se den Blå Moderns mantlar vändas
de är den Vita Modern
synlig för hennes döttrar
Ljusfolk
Jag skrev nedtecknade bilden av kvinnan med ormar i håret... de talade intensivt med mig
De lyfte fram Lilith
dessa är orden
"dotter du såg en bild av henne Lilith med orm runt kropp,
du ser henne med stormvindars vrede håret är ormar hon stiger upp
hon är i himmelsvagnen håller tömmarna i handen
Hon är vredgad
naturligtvis kallas hon demon vilket hon icke är
Hon är visdom
Du har underkastelsens kvinna - den kuvade
så har du kastelsens kvinna
castell.
Hon "kastar" eldar renande eldar till visdom/vishet
Dotter du vet ormens betydelse, du vet att endast kvinnan kan visa den vägen
Lilith är det du anar - tillit,
den vakna tilliten icke falsk invaggad sovande trygghet
endast i tillit av beskydd kan den helgade vredens vita blixtar ljunga
dessa blixtar är vita
glödgade av hjärtats blodsflamma av det sårade hjärtats skri
pilen genomborrade hjärtat
för en stund slöts ögonen i död
svart död
det människan kallar död,
det är icke död,
de väljer de döda stegen ty de ser icke de ropar jag vill
vill
därigenom är deras steg döda
ur det svarta vaknar eld - kol - eld
kolet är diamanten
är hennes visdom
*
anklaga inte dig själv inte ditt själv
din plåga är att känna dessa svarta ögon
vad hjälper det att höja rösten för dem de växer av detta
ändå är det så svårt
svårt
*
natten andas skönhet
färdades hem genom natts skönhet
lämnade staden bakom
stjärnor tindrade
Moder Måne
skönhet
Träden
nattens andning
är fri
avmaskerad
den lilles upplevelse:
sjön
solen var ännu vaken
vattnet är solhav
solens fingrar är vatten
solen slöt ögonen
solen sover
sover solen nu
var tror du solen sover
tystnad
i havet
tror du solen tittar film
vad tror du
ja det tror jag
vad tror du solen tittar på
bumbibjörnarna
ja, det tror jag också
titta moder måne
hon har inte samma färg.
ser du vad är det för ljus
aftonstjärnan
är de kompisar
skapande skönhet
fribarnvärld
rent språk
Mariatistel
ömmaste skymningsvind
sjung vind
sakta mina stegs bråd ska
svarta virvlar
rullar
rullar
vrider runt
visaren
söker hindra
över virvlar spänns månmoders slöja
baldakin av siden
andas stjärnstoff skaparkraft
öppnar handen
ser månskensdroppe slå ut
månblommas omfamn
han sitter på andra sidan
ljustråd flyter mellan fingrar
gång på gång
över hav
ljustråd
ljustråd finn väg
glödkolen falnar sakta
mörker lindas
runt
hopp
ömmaste skymningsvind
sjung vind
sakta mina stegs bråd ska
gnista faller in i glöd
skimmerhänder
smeker hans rygg
varm
smeker hans panna
ljus
ljustråd finner väg
tillsammanssteg lindas runt vakande själars djupgrund
av urljus viljemening
de hör ej
flyr
stormande vrede lyfter hav
håret är ormar
hon är vredgad
hon bär visdoms vishet
kalla mig icke ondska
kalla mig icke vid venamn
hon kastar renande eld till visdom till vishet
hon visar
Merkurius vandra med läkande stav
ropar
vakna i tillit
låten eder icke falskt
invaggas i sovande trygghet
endast i tillit av beskydd
kan helgad vredes vita blixtar ljunga
dessa blixtar är vita glödgade
av hjärtats blodsfamn
av det sårade hjärtats skri
pilen genomborrade hjärtat
för en stund
slöts ögon in i svart
svart död
ur det svarta vaknar eld
kol
eld
lyft edra ögon se prismors ljus
hon hör svar smeker havet stilla
älskade
jag sitter vid vävstol
given av
ek
bommen doftar
furu
skeden järn
skyttel av
ask
flyter med ström
fram och åter åter fram
paddel är mitt
hjärta
varpen är av lin
inslaget är tistlar och frön
taggar stinga ej mer
de ler
jag sitter i skogarnas sal
himlen är bar
silverblå slöjors ljus
sköljer över
i gryningens tolfte är väven klar
smeker med handens kärlek däröver
ser väv stiga ur mariatistels dröm
bjudes in
ömmaste gryningsvind bär budet in i dagens famn
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar